söndag 10 mars 2013

Den befriande känslan av att äga mindre

9 januari började vi titta på lägenheter på hemnet. 10 januari mailade jag mäklaren för att boka en lägenhetsvisning. 14 januari bestämde vi oss för att köpa den - samma dag som vi tittade på den för övrigt. 8 februari hade vi sålt vårt radhus och 22 mars flyttar vi till helt nya lägenheten.

De två senaste helgerna har jag därför sorterat, packat och slängt. Jag har också läst, tänkt tillbaka och åter kommit ihåg nästan bortglömt.

Jag har snabbspolat igenom mitt liv. Och kommit på att 49 år gått väldigt fort. 49 år som varit innehållsrika, roliga och någon gång sorgligt.

Jag har skummat igenom gamla dagböcker och brev. Jag har slängt saker jag inte begriper varför jag sparat. Jag har ett jätteberg av grejor som jag ska skänka - felfria finfina grejor som jag inte behöver längre.

Förutom att förstå att 49 år gått fort kan jag inte överhuvudtaget begripa varför jag har samlat på mig så mycket grejor. Har jag verkligen behövt allt det här och i så fall varför har jag inte gett bort det direkt därefter?

Jag tror faktiskt att det allra bästa med flytten är den befriande känslan av att äga färre saker.











2 kommentarer:

Halmhatt och mamelucker sa...

Definitivt nostalgi att se häftena med Hej Matematik! De hade jag helt glömt. Finns säkert några här också - vi har ju inte flyttat sen vi flyttade ihop...i någon bra att ha låda. Försöker rensa emellanåt och det är befriande men riktigt så bra som vid en flytt blir det såklart aldrig.

Lycka till med flyttbestyren!

M. Olsson sa...

Tack :)