torsdag 22 november 2012

Saker jag inte förstår

Jodå, under den rubriken skulle jag kunna räkna upp en hel del. Kanske skulle den här bloggen sprängas om jag började lista allt jag upplever som svårbegripligt varför jag väljer att inte göra det utan går rakt på obegriplig obegripligaste sak:

SAS!

Och nu tror jag att jag är i gott sällskap för håll med om att av obegripliga grejor så är SAS-krisen nästan obegripligast. För mig började det med ett uppslag i DN den 13 november:


Bilden finns över en artikel som är rubriksatt "Sparpaketet garanterar inte överlevnad". Jag stirrade länge på bilden. Och hittade bara vinster i de här små, mellan och stora runda röda ringarna som talar om hur mycket flygbolagen gör i vinst.

Nu är jag inte företagsekonom trots att jag läst några kurser i företagsekonomi. Man kan nog inte ens säga att jag förstår företagsekonomi trots att jag dessutom fick högsta betyg i dessa kurser, för det var på den tiden man kunde få högsta betyg genom att rapa upp en massa saker man lärt sig utantill, vilket nog i ärlighetens namn var fallet i mitt fall.

Men jag är en fena på hushållsekonomi och tror mig misstänka att det inte behöver vara så mycket krångligare än så i företagsvärlden heller. Om man inte vill krångla till det vill säga - för vad säger bilden? Jo företaget som krisar gör en vinst på 570 miljoner. Det var det första jag inte förstod i SAS-krisen och det var jag inte ensam om att inte förstå förstod jag.

Nu började jag läsa på lite för att försöka förstå mer. Då förstod jag att det var personalens höga löner som var problemet.



Fast sen såg jag det här uppslaget i DN och då tyckte jag nog att det var ett större problem att en heltidslön på mellan 17 991 och 29 525 sågs som ett problem. Åtminstone ur det perspektivet att det stjälper ett företag ekonomiskt. För är det så - jag då har företaget helt säkert andra problem.

Ett problem verkar vara Wallenberg. Wall en Berg, som Sickan skulle ha sagt. Wallenbergs problem kan vara att han sitter på tre stolar. Jag älskar det uttrycket förresten - alltså hur ser det ut när man sitter på tre stolar, eller snarare: hur ser han ut? Han måste vara rejält brearslad. Och det är ju förresten jag också. Skillanden är att min breda rumpa är medelinkomstuppbyggd på Marabou mjölkchoklad och Coca-Cola och hans, förmodligen, höginkomstuppbyggd på rysk kaviar och champange. Det gör mig faktiskt lite avundsjuk för vem skulle inte vilja finäta sig fet, fast det har å andra sidan inte dugg med saken att göra. Han kanske inte ens har en särskilt bred rumpa och då är det ju en ännu större bedrift att kunna sitta på tre stolar. Samtidigt. Eller inte!

Här förstår jag att det finns ett komplicerade ägar-, utlånar- och intressentförhållanden kring en och samma rumpa, vilken inte ens döljer en dold agenda. Fast det är inte nog med det. För den odolda agendan säger att Wallenberg på många stolar vill sälja SAS och då undrar ju vän av varumärkesutveckling: hur tänkte han då? Att låta SAS storkrisa i media, gång efter gång, och dessutom låta världen tro att de viktigaste varumärkesbyggarna i ett tjänsteproducerande företag är roten till det onda - vem med sans och vett vill köpa det företaget?

Nu läste jag i DN så sent som idag att en varumärkesguru uttalat sig om att just storkrisandet i media kan vara varumärkesstärkande.Det uttalandet skriver jag definivt upp på listan under rubriken "saker jag inte förstår". Om jag nu ska lista lite saker som jag förstår så förstår jag att SAS kan ha hamnat i kris på grund av: gamla energikrävande flygplan, bolagisering med parallella administrationer och dålig ålderdomlig affärsidé som inte är anpassad till en tuffare marknad

På vilket sätt piloter och kabinpersonal kan påverka ovan nämnda faktorer skrivs även det upp på min lista under "saker jag inte förstår". Vad jag vet har de inte ett uttalat ansvar för att ta fram strategier för att anpassa företaget till en hårdnande konkurrens eller investeringar i nya plan. 

Vad jag tror att vi alla förstår är om personalen känner sig som Miss Li.

5 kommentarer:

iblandekonomi sa...

Mycket intressant läsning. Det där med företagsekonomi är verkligen mystiskt. Jag har själv följt utvecklingen i SAS på min nystartade blogg, bla här http://iblandekonomi.wordpress.com/2012/11/19/sas/, men har helt missat faktumet att bolaget gör vinst.

Efter att läst din blogg kommer jag fram till följande:
- SAS har haft likviditetsproblem, dvs även om bolaget har värden i tex fastigheter så har det saknats pengar att tex betala löner med.

- Lån på ca 4 mdr behövde förnyas hos bankerna. Det var här som de verkliga problemen började. Bankerna ställde hårda besparingskrav på SAS för att förnya lånen.

- Likgiltiga ägare eller bluffande företagsledning. Ägarna har tillgång till det kapital som skulle behövas om bankerna inte ställde upp. Att de inte skjuter till likviditet till ett bolag som gör vinster och därmed riskerar att värdet i bolaget förstörs är ett mysterium och knappast troligt. Nej, då är det mer troligt att ägarna tog chansen att försämra villkoren för personalen mha det yttre trycket från bankerna. Någon konkurs var troligtvis aldrig aktuell och deadline:n passerades också mycket riktigt i söndags utan konkurs.

Tack för din intressanta iakttagelse.

infoufot sa...

Hej iblandekonomi! Kul att du hittat min blogg och att du vill kommentera. Kanske kan vi hjälpas åt att förstå :)
Vad gäller likviditetsproblem bollade jag den frågan med en kamrat, som har funktionsdugliga poäng i företagsekonomi. Det lät ungefär så här:
Jag: Alltså, hur kan ett företag som går med vinst, i år, ha likviditesproblem? Är det samma sak som om jag själv har dåligt med pengar på lönekontot, men rätt bra sparat...nej men va fasen...jag kan väl inte spara om jag inte har något på lönekontot...ehhh...vad är skillnaden med ett företag?
Kamraten med funktionsdugliga företagsekonomikurspoäng:
- Du bor i ett hus va? Och har lån på banken, eller hur? Ok. Låt oss säga att banken en dag bara säger: nej du M.Olsson nu är det slutlånat. Vi vill ha våra pengar. Blir lite svårt va?
Jag:
- Va??? Fy va taskigt. Vi har ju kommit överens om att jag ska få låna de där pengarna om jag bara sköter mig och betalar ränta och det gör jag ju. Men det är klart, kommer banken och vill ha sin en och en halv miljon då kan man nog lungt säga att jag har likviditetsproblem.

Nu vet jag inte om det var så här för SAS men tydligen kan man ha likviditetsproblem i företagsekonomi även om man har pengar :)

iblandekonomi sa...

Ja, jag tror att du är rätt på det i din liknelse med huslånet.

Anonym sa...

Det verkar som nån har snott den gamla fina Värmländska devisen:
Varför göre saker enkelt, nä en kan krångle te´t.
MVH Sigge

Fröken Isakson sa...

Underbart Monkan :)