måndag 1 oktober 2012

Three is the magic number



Det är något speciellt med talet tre; treenigheten fadern, sonen och den heliga anden, Kalle Ankas brossöner Knatte, Fnatte och Tjatte och så är alla goda ting tre (oklar vilka tre just det är men ändå).

Min pappa hävdade, någon gång i min ungdom, att Buddha hade sagt något typ om du har fler saker än tre så äger inte du sakerna utan sakerna dig. Det där har jag haft med mig genom åren - nu förstår jag att definitionen kring vid vilken volym av grejor som gäller för den här ägarrelationen varierar - men själva budskapet är klart: ha inte fler grejor än du kan hålla reda på annars blir de en belastning.

Kanske var det så min lillebror tänkte när han i början på 80-talet passade på att kränga mina grejor när jag var ute och reste. I fredags fick jag reda på att en av hans kompisar köpt en av mina singlar, en Marianne Faithfull-singel, för 5 kronor när jag var på resande fot. En singel som jag inte kommer ihåg att jag har ägt och alltså inte heller saknat.

Direkt gick jag hem och la ut en efterlysning på facebook för att ta reda på vad mer som försäljts från mitt rum utan min vetskap. Jag tänkte att nu har jag chansen att inflationsuppräkna, lägga på ränta på ränta på straffränta och leverara en stor fet räkning till min bror. Jag fick inga flera napp, utan nu började snarare hans gamla kamrater försvara honom som om det skulle hjälpa.

Att jag på 90-talet fick tillbaka en Bob Marley platta, också av en av brosans kompisar, med ett tack för det jättelånga lånet bekräftar bara att det pågick någon slags verksamhet på mitt rum när jag inte var där. Jag tänkte först inte ta emot plattan - jag minns varken plattan eller att jag lånat ut den varför jag nekade till att den var min, men nog var det mitt namn skrivet med min handstil á la tonåring på baksidan av skivomslaget alltid.

Så här 30 år senare kan jag förstå att brosan var generös med mina grejor - jag hade verkligen ingen koll alls och verkade varken sakna grejorna och således inte heller bry mig om att de var borta. Att jag skulle äga mina saker, som helt uppenbart var fler än tre, kan man ju knappast hävda. Inte heller att grejorna ägde mig.

Den som ägde var helt klart min bror!



Inga kommentarer: