torsdag 11 oktober 2012

Gnäll gnager



En bekant till mig håller på att snickra sig en redskapsbod. Han har gjutit golv, hamrat upp väggar och spikat på ett tak i icke-tryckimpregnerat trä varför han la över en pressenning som skydd för regn och rusk innan han kunde slutföra bygget med ett vattensäkert takmaterial.

Vad han inte visste var att det fanns ett litet ynka hål i den där pressenningen som sakta men läskigt säkert läckte in vatten. På de icke-tryckimpregnerade brädorna. Vilket resulterade i fuktskador som snabbt spred sig vidare och dessutom började mutera till mögel. Inte bara i själva taket, utan vidare ner i bjälkar och stommar. Förruttnelsen var nära. Som tur var tittade han under den där presenningen i tid. Nu behöver han bara byta ut brädorna i taket. Resten klarar sig.



Fullt lika enkelt är det inte med en själ som håller på att ruttna. För det kan själar göra - av gnäll. Gnäll gnager sig in mot själen liksom regn läcker genom en trasig pressenning: det letar sig in under huden, genom muskler och bindväv, genom ben och blod för att slutligen ta över själen. Och då är det kört - för det finns ingen ny själ att köpa på Bygg-Max.

Nja, så illa är det troligen inte trots allt. Själen består av energi. Hela kroppen består av energi. Allt består av energi, hela universum är en energimassa. Och det är ju fortfarande oklart hur energins kretslopp fungerar fullt ut. Men det finns många teorier. En och en annan tror att själen vandrar vidare, alltså inte när själen ruttnat av en massa gnäll, utan när kroppen gjort sitt. Om själen är en sammanhållen energimassa är oklart - alltså vandrar exakt samma energimassa vidare eller består själsenergin av mindre enheter som förenar sig med andra enheter som ger nya energimassor? Det skulle i så fall förklara varför man inte kommer ihåg något från ett tidigare liv.

En och någon annan annan tror att det finns en allsmäktig kraft som beslutar om vad som händer med själen när den flyttat ur kroppen. Kraften kallas med olika namn typ Gud. En vild gissning är att även Gud består av energi. En ganska säker halvgissning är att energin i universum är konstant. Alltså flyter all den där energin bara runt, antingen genom någon slags systematisk förflyttning (Gud) eller annars helt slumpvis (ödet). Hela energiresonemanget funkar bra ihop med tesen kring universums uppkomst som kallas Big Bang. Utan energi - inget Big Bang - det är åtminstone helt säkert.

Jag tänker inte slå fast i någon runsten hur det ligger till med allt det där, men en sak är säker: människan är helt beroende av energi. Att gnäll dödar livsviktig energi är också tvärsäkert. Att öron, som ofta utsätts för gnäll, ruttnar och ramlar av ser vi dagliga exempel på. Nä, nu överdriver jag så där mycket som bara jag kan göra men att överdriva är åtminstone bättre än att gnälla.

Min slutsats är därför ganska enkel. Tänk om allt gnäll ersattes av antingen glada tillrop, orimliga påhitt (se ovan) eller bara någon liten gullig kommentar - tänk så mycket positiv god energi som skulle flöda. Och göda. Alla själar. Här och nu och vidare ut i universums oändliga evighet.



Lite om bilderna:

Den översta bilden visar hur det ser ut när en pressening täcker brädor. Jag hoppas det gått rätt till den här gången.

Bilden i mitten visar en gnagare som gnager på en elledning. Gissa om det är energi i den?!

Den sista bilden visar min nyinköpta kabinväska som jag ska ha med mig på resan till Californien och den har inget alls med texten att göra.

Filmklippet med Tomas Di leva - ja det är bara underbart!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Du är också underbar! Låt oss bilda en antignällkartell!

Anonym sa...

Californien????
Kanske man kan få nåt test?
MVH Sigge

infoufot sa...

Anonym: ja gärna :)
Sigge: såklart. Amerikat är mikrobryggeriernas förlovade land!