måndag 21 februari 2011

Afterski med Annika


Afterski med Annika, originally uploaded by M.Olsson.

Av allaö lkulturs fantastiskt goda öl gillar jag Annika blond bäst. Annika är en ljus belgisk Ale med syrlig, fruktig och lite maltig smak.

Annika är polare med en annan favvo: Leffe blond. Båda är sådana där typer som funkar i alla sammanhang; varför inte after-ski med en påse Werther's orginal som tilltugg (jo minsann - det passar väldigt bra).

Betyg: fem nypistade, soliga, åkvänliga men lite lätt läskiga (det är roligast så) slalombackar av fem möjliga.

Skickat från min iPhone

söndag 6 februari 2011

Ropa inte för mycket efter rättvisa

- Och inte nog med att de har gratis kaffe - de får gratis frukt två gånger i veckan också. Det är inte rättvist. Vi jobbar på samma företag men olika avdelningar och då ska det väl ändå vara lika?!

Nog har du hört den någon gång: en klagolåt över hur orättvist det är för att någon annan får mer eller bara något annat.

Det är orättvist att de som jobbar mycket och/eller tar på sig mer ansvar tjänar mer pengar, att de som valt att bo på landet har längre till skolan, jobbet och affären, att man inte får exakt den plats på en skola eller en förskola som man vill (en förskola eller skola som alla har rätt till, råd med och som jobbar proffessionellt enligt världens bästa läroplaner), att beräkningsgrunden för föräldrapenning är för låg för stackars höginkomsttagare som då inte kan vara hemma (???), att pensionärer har gratis busskort, att bara flerbarnsfamiljer får flerbarnstillägg, att man bara får 80 % av inkomsten när man är sjuk - alltså från andra dagen för dessförinnan får du inte ett smack - snacka om orättvist.


Inte nog med denna sanslösa orättvisa - i lördagens lokaltidning läste jag att nu måste föräldrar skicka in ett intyg från förskolan till försäkringskassan när de vabbar som bekräftar att lilla guldklimpen på riktigt varit sjuk och hemma. Sedan det kravet kom är det färre som vabbar, eller åtminstone anmäler vård av barn. Försäkringskassan tror att det beror på att många upplever det som intygskrångligt och därför struntar i det. Man kan helt enkelt säga att det är orättvist att de som inte orkar fylla i intyget faktiskt blir utan ersättning till skillnad från de som orkar.

Jag brukar fundera över den där hemska orättvisan; hur smart är det att ropa efter rättvisa som svensk ur ett globalt perspektiv?

Alltså; de flesta av oss räknar oss som vanliga människor tillika jordbor. Visst har väl både du och jag misstänkt att det finns en och en annan utomjordning bland oss, men de är så försvinnande få att vi inte kan ta med dem i beräkningen.

Låt säga att det finns ungefär 7 miljarder människor på jorden. Vi svenskar utgör ungefär futtiga 9,4 miljoner av dessa.

Hur ser det då ut med den demokratiska rättvisan på jorden?

Jo, så här enligt Democracy Index som sammanställs av The Economist, som enligt Wikipedia är en av världens mest respekterade nyhetstidsskrifter:

Sverige klassas alltså som ett av världens mest demokratiska länder. Demokrati, är för övrigt som framgår av kartan, allt annat än självklart för större delen av våra jordborkompisar. I förhållande till övriga världen är vi svenskar således några få väl utvalda extrem demokrati-lyckligtlottade.

Hur ser det ut med den ekonomiska rättvisan på jorden? fortsätter vän av rättvisa att undra.

The gapminders wealth och health-karta har svar på frågan:



Sverige ligger bland toppländerna i spannet "high-income-countries".

Vi i Sverige har inte bara en av världens bäst fungerande demokratier, vi är också bland de rikaste och friskaste. Låt oss nu tänka tanken att demokrati, ekonomi och hälsa ska delas lika mellan alla jordbor (och en och en annan inflyttad utomjording då förstås) - hur påverkar det oss?

Ja, vi får det sämre, mycket sämre, på alla sätt och vis.

Nåväl, på ett sätt blir det bättre; nu behöver vi inte fundera på krångliga vab-blanketter längre för någon vab-ersättning kommer vi inte att behöva bekymra oss över ändå. Såklart barnen kommer att fortsätta att vara sjuka, sannolikt mer och oftare sjuka än idag, men att vi skulle få ersättning för det i en rättvis värld kan vi glömma.

Så det gäller att tänka sig för innan man ropar på rättvisa. Har man en jädra otur så drabbas man nämligen av den.



Å så var det det här med fotnötter igen:

Ropa-bilden har jag hittat på en blogg
Artikelbilden fanns i Eskilstuna kuriren lördagen den 5 februari
Democracy-index fanns på Wikipedia
Wealth-och-health bilden hittade jag på the gapminder
Och Baloo sprang runt och var nöjd på youtube

Sluta jiddra börja trolla


Det är bra att kunna snacka mycket!

Socialt kompetenta människor kan snacka - snacka högt och lågt - hit och dit - om allt och inget. Och visst avundas jag människor som kan snacka i alla situationer. Jag kan också prata: när jag har något att säga vilket är långt ifrån alltid. Ibland tänker jag att det vore kanske bra om jag hittade på något att säga fastän jag inte har något att säga så att det verkar som att jag har något att säga - fast jag har ändå inget att säga fastän jag försöker hitta på något.

Så jag förblir tyst.

I dagens DN har jag emellertid fått upprättelse. Det är finska professor Liisa Keltikangas-Järvinen som uttalar sig på "Jobb och karriärsidorna" under rubriken "Att prata är stort - att jobba är större". Hon menar att det finns liten, eller kanske ingen, koppling mellan social kompetens och människans förmåga att hålla konstant låda. Snarare tvärtom. Forskning visar nämligen att blyghet och empati har ett samband, vilket innebär - enligt Liisa - att en blyg person kan ha utmärkta sociala förmågor, men sakna behovet av att stå i centrum. Liisas slutsats och rekommendation till företag som ska rekrytera medarbetare är att anställa dem som inte snackar så himla mycket. De jobbar nämligen istället.

Det är klart att det är härligt att få upprättelse men egentligen tycker jag att folk ska få vara som de är - för ALLA är OLIKA. Låt pratkvarnarna snacka och låt oss utan särskilt mycket att säga vara tysta. Att försöka förändra sin personlighet så att den passar in i den lilla normsnack-boxen är svårt - så svårt att många som försöker drabbas av klaustrofobi och blir lite tokiga. Det finns olika diagnoser för boxklaustrofobi, flera består av olika bokstavskombinationer.

Vad som är mycket snack och vad som är lite skiljer sig också åt.

Jag har en kamrat vars dotter fick kritik i skolan för att hon snackade för mycket. Dottern hade lite svårt att reglera det där för hon var ju som hon var - alltså det var rätt mycket snack på utvecklingssamtalen om att hon snackade för mycket och att hon borde lära sig att vara tyst! Problemet löste sig fantastiskt bra för dottern. Hon fick en ny lärare som tyckte att hon pratade alldeles förträffligt lagom mycket. Därefter kunde de använda utvecklingssamtalen till att just fundera på hur hon kunde utvecklas ännu mer och inte hur hon skulle avveckla snackandet.

Jag har varit med om det omvända också - att elever fått höra att de snackar för lite. De eleverna kan ta Lissa Keltikangas-Järvinen och Lpo94 med sig till nästa utvecklingssamtal. Lpo94, det vill säga läroplanen, säger tydligt att kunskaper kan visas på olika sätt. Liisa kan bara vara där och nicka bekräftande.

Eller varför inte bara låta knäckehäxan säga sitt:


Lite blandade nötter:

Artikeln kommer från DN söndagen den 6 februari 2011.
Bebisen i lådan har jag hittat på en blogg.
Knäckehäxan låg och skvalpade på youtube.