tisdag 3 augusti 2010

Långsökt tugg

798 sidor ganska långtråkigt dravel har jag lagt bakom mig.

Nåväl, lite hård är jag mot Mons Kallentofts bok Sommardöden när jag kallar den långtråkig och långsökt. Lång är den hur som helst. 416 sidor. Om Mons hade valt att korta ned med 200 sidor hade boken kanske kunnat bli en riktigt skaplig kriminalhistoria. Det känns som om Mons får värst författarkomplexen och då och då använder alla möjliga adjektiv och adverb för att sidlångt beskriva helt oväsentliga saker. Mina tankar flyger iväg. Flyger gör förresten några dönickar i berättelsen också. Och pratar. Eller berättar, eller vad tusan de nu gör. Konstigt är det i varje fall.

Johan Theorins Nattfåk skulle vinna på att kortas ned hela 382 sidor. Här vimlar det av spöken - jag är helt ok med spöken. Det finns till och med folk som påstår att de sett spöken hemma hos mig...hum...men att spöken flyttar grejor, snackar med en och varandra har jag svårt att köpa - det blir löjligt. Själva mordintrigen då? Precis som i Kallentofts fall - långsökt.

Nu undrar vän av ordning:

- Och VAD vet du om kriminalhistorier DÅÅÅ?

Jag kan lugnt erkänna att mina detektiverfarenheter sträcker sig inte längre än att försöka ta reda på vem som snott mitt godis som jag försökt gömma undan och inte ens det brukar jag kunna klara av att lista ut.

Men ändå.

Kallentoft och Theorin kan bättre. Det är jag säker på.

Inga kommentarer: