söndag 21 mars 2010

Existentiellt byrackesnack



Dagarna snurrar på. Allt fortare. Min tillvaro är inne i ett enformigt ekorrhjul - varje dag samma lika; Vakna. Duscha. Äta. Pinna på till jobbet. Jobba. Jobba. Jobba. Jobba. Andas. Jobba. Jobba. Äta - äntligen! Jobba. Jobba. Handla på Hemköp. Pinna på hem. Äta. Plugga. Läsa lite tidning. Sova. Vakna och så ett varv i ekorrhjulet igen.

En tillvaro totalt utan nya intryck. Kommer inte ens på tanken att ta en ny väg till jobbet. Inga nya intryck - inga nya idéer. Kreativiteten dör. Inspirationen uteblir. Bläää!!!

Det är bevisat! För att hjärnan ska kunna tänka nytt kräver den nya intryck. Det räcker alltså att ta en annan väg till jobbet än den vanliga. Hjärnan kräver inte mer.

Och så kom lördagen. Med hundvaktsjobb. Eftersom jag är hundvakt ganska sällan kändes det som en stimulerande "halvny" uppgift.

Vi satt där i soffan, hunden och jag, när mina existentiella yrkesrollsfunderingar börja mala:

- Hela mediavärlden genomgår ett paradigmskifte - från en sändare till att alla är sändare, filosoferar jag högt.

- Klart det måste påverka massor av människors yrkesroller. Inte bara vi som informatörer - men kanske särskilt. Vi har ju funnits där mitt i smeten och tidigare kunnat kontrollera sändningen, har vi i varje fall trott. Men den tiden är över. Nu sänder alla. Helt utom kontroll, fortsätter jag.


- Ja, visst. Sociologer snackar om den moderna människan som en divid - alltså inte längre en individ, hör jag antingen Jesper Falkheimer säga som en röst i mitt huvud eller kanske möjligen hunden, som nu ligger och blänger lite lätt på mig från sitt hörn i soffan.

- Det nya medialandskapet med bland annat den sociala webben gör att nätverkandet människor emellan förenklats och förnyats. Dividerna lever sina liv i nätverk - med mobiltelefonen ständigt påslagen och datorn alltid uppkopplad. Ungefär halva befolkningen använder sociala medier varje vecka. Dividerna blir allt fler, fortsätter rösten.

- Ja, och det innebär att min roll som informatör måste förändras. Från att vara en budskapsproducerande informatör till att bli en coachande med uppgift att se till att allt fler i organisationen blir allt bättre på att kommunicera. För nu kommunicerar ju alla med alla! avslutar jag.

- Absolut har, eller bör, dina arbetsvillkor förändras, fortsätter rösten. Nya kommunikationsmöjligheter kräver nya kommunikatörer, avslutar rösten vilken jag nu är helt säker på tillhör Jesper Falkheimer då hunden börjat snarka högt.

Där ser man.

Det krävs inte mycket mer nytt än ett existentiellt filosofiskt byrackesnack för att det ska uppstå nya tankar.

3 kommentarer:

Lotta Larsson sa...

Tips på att komma ur ekorrhjulet:
Gör en pudel och använd hundtricket.

Sigge sa...

Bra bildserie på vovven.

Anonym sa...

En borderterrier! Finns nog ingen klokare hund.

Det gäller att ta sig ur ekorrhjulet o tid, men man är ju så j-a feg oftast så man springer på.