måndag 24 augusti 2009

Arrivederci

Nu åker jag!

På "husmorssemester".

En veckas vila med sol, bad, god mat och dryck samt massor av bokläsning.

Arrivederci säger jag med den här italienhälsningen som både öron och ögon tycker är väl värda 4 minuter-och-23- sekunders-investering i:

söndag 23 augusti 2009

Effektiv marknadsföring

För tredje gången loggar jag in på Gotlands högskolas portal för att börja en ny kurs som distansstudent.

Härligt - här ska pluggas kvalitets- och verksamhetsutveckling för fullt.

Det första jag möts av, efter att jag loggat in, är frågan hur jag hittat kursen, då skolan vill veta hur de bäst kan marknadsföra sig framöver. För att få fler studenter, vilka ger skolan mer pengar, vilket gör att skolan kan fortsätta leva men också utveckla verksamheten så att skolan fortsättningsvis också är attraktiv för studenter, måste de såklart marknadsföra sig - tala för sin vara - visa upp sig.

Jag svarar som jag gjort de två tidigare kursstartsgångerna - jag har blivit tipsad av en kompis. Min före detta arbetskamrat tillika Fröken A talade mycket och gott om kursen som hon på den tiden vi jobbade tillsammans läste på Gotlands högskola, vilket i sin tur gjorde att jag blev intresserad och senare läste både den kursen och ännu en...och nu ytterligare en tredje.

Tur för Gotlands högskola att jag litade på Fröken A:s synnerligen goda omdöme. Det kunde ha varit så att jag mest tyckte att Fröken A gick omkring och snackade strunt. Då hade jag ju aldrig sökt till skolan. Och skolan hade gått miste om tre gånger distansstudentstatsbidrag - vilka ger ett härligt klirr i högskolekassan.

För att skaffa sig en egen uppfattning om vad studierna innebär är svårt om inte omöjligt. Den kursinformationen som finns läsbar för världen på Gotlands högskolas webbsida är inte särskilt ingående. Gotlands högskola har, av någon outgrundlig anledning, stängt in all detaljerad information om kursen i en portal. Till portalen behöver jag både användarnamn och lösenord. Och det kan jag bara få som student på skolan...
Jag har funderat en del på varför de låser in all smarrig information. Ja, att de låser in de omdömen och betyg som jag får på mina inlämningsuppgifter kan jag förstå - men resten. Kursplaneringar, kursuppgifter, kompendier, diskussionforum...allt detta som ger både nuvarande och presumtiva studenter god förståelse för vad kursen innehåller och innebär.

Visst är det konstigt!

Att de har valt att gömma världens bästa marknadsföring!

lördag 22 augusti 2009

Inlägg, stödstrumpor och en rullator

- Skaffa dig inlägg till skorna så ska du se att det blir bättre, råder kiropraktorn mig som avslutning på mitt besök.

För fyra år sedan bröt jag vänster fot. Efter 8 veckors gipsning använde jag en hel höst till att träna upp foten igen. Efter den hösten tycker jag att foten funkat fint - jag har promenerat en hel del på den utan några problem.

I somras överansträngde jag emellertid foten. Jag borde såklart ha förstått att jag inte kunde ha "chip-chop-skor" på mig en hel stående och gående bartenderkväll, då vänsterfoten redan innan tydligt hade signalerat att "chip-chop-skor" inte funkar något vidare eftersom jag måste spänna foten varje gång jag tar ett steg för att just få med mig chip-choppen.

Skoguden straffade mig emellertid både meddetsamma och senare. Hela dagen efter överansträngningskvällen fick jag vara i fotvilarläge. Tre veckor senare vaknade jag en lördagmorgon och hade mysko ont i svankryggen.

- Det kan vara så att jag har fått ett njurstensanfall, sa jag hypokondriskt till mannen som satt och läste tidningen vid frukostbordet.

- Då skulle du inte stå där och tro - då skulle du studsa omkring som om djävulen stuckit tusen knivar i dig, svarade mannen med njurstenserfarenhet utan att titta upp från tidningen.

Trygg med det beskedet bestämde jag mig för att skura badrummet, vilket var ett stort stort misstag. Klick sa det i ryggen och så var den rörelsefriheten över.

Måndagmorgon ringde jag första bästa kiropraktor. Han tog emot mig med öppna armar bara för att få knäcka mig. Två rejäla låsningar hade foten ställt till ryggen med. Och skoinlägg är den permanenta lösningen. För när medelålders kvinnor går och bryter fötter måste de beakta att de är just medelålders - den perfekta läkningens tid är förbi.

Jaha - och vad väntar härnäst?

Det är lika bra att ta det säkra före det osäkra och redan vid inköpet av skoinläggen se till färgmatcha dem med både stödstrumpor och rullator.

torsdag 20 augusti 2009

En i mängden

Handlingen utspelar sig på Gotland. Berättelsen är uppdelad i tre parallella spår; polisens arbete och ett par av dessa polisers liv, medias arbete och en av journalisternas liv samt bakgrunden till brottet och gärningsmannens liv.

Boken "I denna ljuva sommartid" är skriven av Mari Jungstedt. Det här är den första av hennes mordhistorier som jag tar mig igenom.

Trots att boken både är välskriven och spännande känner jag ingen större läsglädje.

Det känns som jag har läst boken förut!

Hela mordkonceptet är välbekant. Det finns oändligt med böcker i denna genre. Den här är bara ytterligare en i mängden - det som skiljer är att berättelsen utspelar sig på en annan plats med andra människor och att själva anledningen till mordeländet har en annan tragisk bakgrund.

Det här är sannolikt den sista svenska kriminalroman jag orkar läsa på ett bra tag.

Betyg: tre kriminalare av fem möjliga. En liten ovanlig buse hade inte skadat för att piggat upp berättelsen. Men trots allt är det ju inte den här bokens fel att jag tröttnat på förutsägbara mordhistorier.

onsdag 19 augusti 2009

Äntligen!

Imorgon är äntligen sommarlovet slut.

I 10 veckor har mina två tonåringar varit lediga från skolan. Tonåringar går inte och lägger sig efter Bolibompa. Tonåringar vänder på dygnet - sover så länge det är möjligt på förmiddagen och tittar på film långt in på småtimmarna.

Själv har jag bara vänt på dygnet under 4 veckor - det var så lång tid som min sommarsemester varade. Övrig sommarlovstid har jag hålögt gått omkring och undrat varför i hela friden tonåringarna har så lång ledighet.

— Skolan i dag är organiserad läsårsvis på samma sätt som i det gamla jordbrukssamhället där det var viktigt att barn och ungdomar var med hemma och hjälpte till, förklarar Bo Sundbäck från Hem och Skola i en artikel i Helsingborgs lokaltidning.

Jag tittar ut genom fönstret.

På våra "ägor" finns ingen åker. Där finns några kvadratmetrar gräsmatta som grannen och jag turas om att klippa. Det krävs helt säkert inte 10 veckors sommarlov för att hjälpa till med det - både grannen och jag klarar till och med av det samtidigt som vi arbetar fulla arbetsveckor.

-I dag ser samhället helt annorlunda ut, fortsätter Bo Sundbäck.

Att fem veckors semester, vilket är vad de flesta föräldrar har och att dessa räcker dåligt till alla skolans lov är en synpunkt han fått från många föräldrar. Föräldrarna pusslar och tar ofta hjälp av släktingar för att få ihop barnens ledighet.

- Många föräldrar känner oro för sina barn och jag tycker att man borde ta upp en diskussion om hur skolan ska se ut i ett modernt samhälle, säger Bo Sundbäck.

Bo Sundbäck tycker att Sverige allvarligt borde fundera på att göra som flera europeiska länder, bland annat våra nordiska danska grannar, och dela in läsåret på tre terminer med ett sommarlovet på sex eller sju veckor.

Själv pustar jag mest ut efter ett 10 veckors långt sommarlov och glädjer mig åt att det är hela 10 skolveckor innan det är dags för nästa lov: höstlovet - eller potatislovet som det kallades för fram till andra världskriget.

Textnot
På potatislovet kunde barnen inte bara få hjälpa till med att ta upp potatis utan de kunde också få hjälpa till att plocka lingon.

tisdag 18 augusti 2009

Soffa eller bokhylla

Det är inte bara att gå och köpa sig en soffa. Man måste beställa en soffa och sedan vänta i sådär 6 veckor innan man får den.

Förra veckan, efter att vi dumpat vår gamla soffa och blivit varse soffleveranstider, bestämde vi oss för att titta ut en ny soffa. Dottern följde med.

Vi hittade två soffor vi kunde tänka oss - en supermaffig "ta-upp-hela-vardagsrums-soffa" och en "bekväm, snygg och praktisk fast inte alls lika maffig" variant. Alla tre gillade supermaffig-soffan. Mannen och jag gillade även "mindre-maffig-men-ändå-lika-bra" varianten. Dottern mådde illa i den (?).

Hur gör vi nu?

Det enda vi hade tänkt behålla i befintligt möblemang var bokhyllan. Och fotona på barnen. I övrigt har allt förflyttas till soptippen.

- Varför ska vi behålla bokhyllan egentligen, hör jag mig själv säga när vi diskuterat ett tag och inser att ska maffig-soffan in då måste bokhyllan ut.

Det undrar övriga familjen också. Det är jag som varit stoppklossen när det kommer till fimpa bokhyllan förslaget. Jag har bara inte kunnat tänka den tanken.

Men egentligen - varför ska jag spara på en massa böcker. Hur ofta läser jag om en bok - typ nästan aldrig. På sista tiden köper jag dessutom bara pocket som jag alltid skickar vidare till vänner och bekanta för att jag inte har plats för fler böcker.

Nä, nu är beslutet taget. Bokhyllan åker ut.

Fast någon maffig-soffa blev det inte ändå idag när vi var och beställde oss en ny. Vi beslutade oss för den andra både bekväma och mer praktiska soffan. Fast i det läget var redan bokhylleväggen upptagen med en ny framtida väggdekoration. För när vi väl beslutat oss för att ge bort bokhyllan föddes nya inredningsidéer.

Det gäller att inte sitta fast i en bokhylla.

söndag 16 augusti 2009

Ord mot ord

"Carl-Gustaf Sundin, smittskyddsläkare i Landstinget Sörmland, håller inte med influensaforskaren Björn Olsen om att vaccinering av hela befolkningen är onödig" kan jag läsa i lokaltidningens fredagsupplaga.

Björn Olsen menar att det både är dyrt och onödigt att vaccinera hela svenska folket mot den så kallade svininfluensan. Sundin hävdar att Olsen har fel och att han går emot hela expertisen.

Jaså gör han!

Per Fugelli, professorn i socialmedicin, uttalar sig i grannkommunens lokaltidning och menar att det nu används miljarder kronor för skydd mot ett virus som är mindre dödligt än de som förekommer under normala influensasäsonger. Han anser också att mediernas bevakning av svininfluensan är hälsofarlig och att den bidrar till att skapa en panikstämning som till och med kan göra människor mer mottagliga för sjukdomar.

...emot hela expertisen...

Vad Otto Cars, professor klinisk bakteriologi, anser om just vaccinering av hela befolkningen vet jag inte då han ännu inte svarat på mitt mail, men däremot uttalar han sig på aftonbladet.se om problemet med överanvändning av antibiotika med resistenta så kallade mördarbakterier som följd.

Björn Oleson anser alltså att vi "överanvänder influensavaccin". Vad händer om vi massvaccinerar en befolkning mot ett "mindre dödligt virus än de som förekommer under normala influensasäsonger"? Innebär inte det att befolkningen, som då inte utsätts för viruset, inte heller kan bygga upp ett normalt försvar mot kommande virusar. Vad står då på framtida löpsedlar? Något om mördarvirus kanske...

Ord står mot ord i flera influensarelaterade frågor.

Svininfluensavaccinet innehåller kvicksilver, vilket går att läsa bland annat på krisberedskapsmyndighetens webbplats.
Kvicksilver är så pass skadligt att regeringen beslutat att förbjuda det i alla varor utom just läkemedel! Varför läkemedel är undantaget vet jag inte då både aluminium och formalin används som lösningsmedel, vilket alltså är kvicksilvrets funktion i vaccin.
(Även om jag själv inte är sugen på injecera något av ovan nämnda gifter.)

- Vi får i oss betydligt större doser kvicksilver genom att äta fisk från Östersjön än genom vaccin, uttalar sig Jan Liliemark, professor inom farmakoterapi på Läkemedelsverket, i en artikel publicerad i lokaltidningen tidigare i somras.

Fast när man ätit kvicksilverfisk ska kvicksilvret, som alltså är förbjudet för att det är hälsovådligt, passera kroppens inre skyddshinnor för att kunna tränga ut i blodbanan...det ska alltså inte medvetet skjutas rätt in i det cirkulerande blodet, vilket vi är beredda att göra med svininfluensavaccinet.

Ja, jag säger som halta Lotta - vem i hela världen kan man lita på:


lördag 15 augusti 2009

Sämst i klassen

Nu vet jag hur det känns att vara sämst i klassen.

Det var jag utan tvekan på den tävlingsledarkurs för bordtennistävlingsanordnare som jag deltagit i från fredagkväll till lördag eftermiddag.

Efter cirka 12 timmars kursande förväntas jag ha lärt mig allt om bland annat seedning, lottning och hur man bäst schemalägger en bordtennistävling.

Det kan man nog göra om man har förkunskaper.

Det hade inte jag.
Nåväl, det bästa med att vara sämst i klassen är att jag åtminstone teoretiskt sett har haft störst chans att lära mig mest.

Så även om jag inte lärt mig allt om tävlingsanordning är jag sannolikt den som lärt sig mest på kursen ...och det är väl ändå det som är viktigast :)

Bildnot:
Mycket hjälp hade vi av "Lille-Babs" när vi navigerade genom Stockholms innerstad med mål att nå kursanläggningen på Lidingö.

torsdag 13 augusti 2009

Massor av finurliga kompisar

- Kolla, nu har jag löst den, säger sonen när jag kommer hem på onsdagkvällen samtidigt som han visar upp Rubikskuben som han ägt i exakt 2 dagar.

Jag stirrar med tefatsstora ögon ömsom på honom ömsom på den lösta Rubikskuben.

Rubik´s kub!

Jag minns i min ungdom...alltså för sådär ett par år sedan...när jag själv försökte lösa den där förbannande kuben. Efter många timmars lönlöst slitande insåg jag att enda sättet att lösa kuben var att ta isär bitarna med en tång och därefter limma ihop dem med Karlssons klister.

- Hur kom du på lösningen så snabbt? frågar jag sonen.

Nu är det sonens tur att titta förvånat på mig.

- På youtube såklart, svarar han. Där finns hur många filmer som helst om hur man löser kuben.

Se där, se där.

Hade jag haft tillgång till så många finurliga kompisar som dagens ungdomar har på internet hade sannolikt även jag löst kuben!


Filmnot:
Instruktionsfilmen är på engelska så inte nog med att sonen tränat på att följa en instruktion för att lösa ett logiskt problem - han har tränat på engelska också.

onsdag 12 augusti 2009

Det ska vi fira

Tillsammans med världens bästa tillika mina golfkompisar har jag nu firat tre viktiga golfhändelser sommaren 2009:

  • ett officiellt golfhandikapp á 36
  • ett officiellt golfhandikapp á 35
  • en sänkning av ett tidigare officiellt golfhandikapp

Äntligen!

Det känns bra att äntligen ha blivit en riktig golfare - tidigare var jag bara en grön golfare. En grön golfare som funderat en hel del den här sommaren om golf verkligen är något.

En god vän föreslog en annan sport som hon tror är mer lämplig för mig:




Tack för tipset.

Men nu är jag på banan igen.

Golfbanan!

måndag 10 augusti 2009

Bland solsken och hagel



Redan vid filmruta ett skrattar jag.

Den visar Peter Magnusson som går ut från ett hus i filmen "Sommaren med Göran".

Det räcker för att jag ska börja småflina - alltså en filmruta med Peter Magnusson. Bara hans uppenbarelse utlovar nämligen en massa skratt.

Och skratt blir det. Småflin, fnitter och rejäla skratt bjuds biobesökaren de ungefär 60 första solskensminuterna av filmens totalt 96.

Sedan slår den obehagliga hagelstormen oväntat ner på filmduken.

För så känslig är jag.

Mitt i den här lättsamma rätt töntfjantiga historien visar det sig att vuxna människor mobbar/snackar skit om en annan vuxen människa. För att hon har ett tics. De kallar henne "ticsmongot"...

Hur tänkte manusförfattaren? Peter Magnusson har ju inte bara huvudrollen - han skrev också manus och då kanske han borde ha biobestämt sig: är det här en töntfjanthistoria eller ville han på allvar förmedla ett budskap? Och vad var i sådana fall det? Vän av ordning tycker förvisso att det är "töntfjantigt" att kalla människor med tics för elaka skällsord - men det är definitivt allt annat än roligt. Och visst skulle den här filmen ändå vara en komedi?!

Betyg: Tre varma sommarsolar av fem möjliga. Den hade fått ett högre betyg om inte vuxenmobbingen smolkat igen filmbägaren.

söndag 9 augusti 2009

En otippad fika

Vardagsrummet ska renoveras!

Golv, tak, väggar, möbler - allt ska förnyas.

Igår åkte vi till tippen med soffan. Det blev totalt tre vändor. Vända två sa mannen på väg ut från Lilla Nyby återvinningscentral:

- På söndag har vi bjudit hem släkten på födelsdagsfika.

Vilket är korrekt. Barnen fyller med 11 dagars mellanrum i augusti och för att förenkla för alla inblandade slår vi ihop släktkalaset till ett tillfälle mellan de båda bemärkelsedagarna. Han fortsätter:

- Var ska släkten sitta och fika?

Hoppsan, tänkte inte på det. Från att tyckt att det varit härligt att bli av med den gamla slitna fula soffan till att vilja ha den otippad var det inte många sekunder.

Om jag hade haft lite superkrafter hade jag kunnat gjort en Stålmannen och bara vridit tillbaka tiden, precis som han gjorde när Lois kolade vippen:



Fast nu har jag ju inga superkrafter.

Tänk vad förvånade släkten ska bli när jag bokstavligt menar att vi "ska-gå-och-fika".

Det blir ett otippat födelsdagsfika!

Det var på tiden

Konserthysteri - så kan jag beskriva senaste tiden. Några lyckligt lottade vänner och bekanta har påmint mig med mycket jämna mellanrum om hur de ägt biljetter till U2-konserten till stor skillnad från mig. De samma har sedan påmint mig med ännu jämnare mellanrum om hur sagolikt fantastiskt konserten var. Ännu ett gäng har varit eller är i Göteborg på Madonnakonserten.

Samtidigt skrev grannkommunens lokaltidningen bara häromdagen att snart gör Robbie Williams comeback. Han har lyst med sin frånvaro de senaste tre åren.

Var har han varit?

Det skriver inte VLT något om. De vet inte heller om det blir någon turné den här gången, varför det även är oklart om det blir någon del 2 av Flykten från hönsgården.

Det finns alltså fler frågor än svar när det gäller Robbies comeback. Vad jag vet är emellertid att det var på tiden att han återuppstod på stjärnhimlen och att jag ser fram emot att bli underhållen av honom igen:



Filmnot:
Det var ett himla mediaståhej, för det gäller ju att såheja om väsentligheter, om just det här konsertinslaget. Robbie ville, enligt media, göra ett bungy jump ner på scen istället för att ta hissen. Men det var för stor säkerhetsrisk och självklart ska man vara rädd om Robbie. I övrigt håller jag med Robbie om att bungy jumpet såklart varit mer effektfullt.

lördag 8 augusti 2009

Knäck den!

Karlovacko är en ljus lättdrucken lageröl från Kroatien - en typisk "dricka-under-semester-starkt-skinande-solen-öl" som jag själv intog efter en arbetsdag i augusti, då solen var på väg ned och mygguslingarna på väg fram.

Det blir ju inte riktigt samma sak, för Karlovacko är just inget annat än en lättdrucken rätt god solskensöl - ungefär som Efes. Den behöver mat och/eller sol som tillbehör för att komma till sin rätta rätt.

Men det är min åsikt - mannen, däremot, tyckte att Karlovacko var riktigt god och att den smakar lite knäck.

Hum, visserligen lovar systembolaget både inslag av bröd och smörkola - ja, kanske blir det knäcksmak...

Betyg: Tillsammans med sol eller mat = fem nöjda öldrickare. I svensk augustisolnedgång tillsammans med mygg = två sega knäckkarameller.

onsdag 5 augusti 2009

Hemsökt av hjärnspöken

Tänk att det är så svårt!

Att vara förälder.

Man vill inget hellre än att barnen ska växa upp och bli självständiga människor som på egen hand ger sig ut och upptäcker världen.

Tills den dagen de verkligen gör det.

Då hemsöks man helt plötsligt av elaksinnade hjärnspöken.

Åtminstone är det så för mig som hönsmamma.

Det är tur att även hönsmammor vänjer sig...eller utmattas kanske snarare... På fredag kommer sonen hem från sista lägret för denna sommar och under den gångna veckan har jag bara haft en liten mardröm, som egentligen inte ens handlade om sonen utan ett annat barn - nåväl som storhönsmamma har jag förstås alla världens barn under mina vingar...

I den här mardrömmen var det en pojke på sonens läger som flöt iväg på sin luftmadrass på den lilla ån som rinner fram utanför sovsalen. Säkert på förekommen anledning av att sonen just nu sover på en luftmadrass i en sal med en å utanför (eller vattenfyllt dike, kommer inte riktigt ihåg men det är lika bra att utgå ifrån det värsta - kanske var det Stilla havet). Pojken i drömmen tyckte bara att å-resan var kul, däremot försökte jag rädda honom - från vaddå och varför då?

Typiskt hönsmammebeteende alltså!

Exakt vad mina barn ska råka ut för är olika men allt som oftast så här oklart.

Kanske kan farorna vara dessa monster och vålnader som hjärnspökar den här lille killen:



P.S Och ni som inte är hönsmammor har säkert något annat problem :)

tisdag 4 augusti 2009

Upprop på måndag!

Då var det dags för lite studier igen.

Med betoning på lite. Den här gången ska jag läsa kursen Kvalitets- och verksamhetsutveckling som ges på kvartsfart och distans från högskolan på Gotland.

Det känns bra, både att börja plugga igen och att läsa "bara" på kvartsfart. Halvfart funkar också men kan periodvis vara tufft tillsammans med jobb, föreningsuppdrag samt hushållsrelaterade arbetsuppgifter.

På måndag ska jag bli webbuppropad - sen kör studierna igång.

Härligt!

lördag 1 augusti 2009

Håller med!

I årets fjärde nummer av tidningen Svensk golf skriver Thomas Ericsson under rubriken "Dags för eftertanke" på "Golfsnack-sidan". Thomas tycker att det nästan är en "fientlig inställning" till nya golfspelare i och med de nya reglerna för att bli godkänd och få officiellt handikapp. Vidare tycker Thomas att dessa "onödigheter" ska plockas bort och att golfandet ska gå tillbaka till 70-tals stucket, då han själv började, och då nya golfare kände sig välkomna. InsändarThomas avslutar med att uppmana till eftertanke och åtgärder!

Jag håller med Thomas!

I dagens lokaltidningen berättar Anna Nordqvist, som inte bara är en framgångsrik lokal golfspelare, om hur det kan vända snabbt i golf.

Efter min faddergolfrunda i torsdags känner jag nu både golfhopp och golfspellust. Jag tror att jag kommer att tycka att det är riktigt kul snart igen - nu när jag får vara ute på banan som en av "de riktiga spelarna".

Jag håller med Anna också!