onsdag 9 december 2009

Gästbloggning: Varför det är god idé att skaffa en Pippi Långstrump tatuering vid 44-års ålder!

Har i flera år funderat på att skaffa mig en Pippi tatuering. Reaktionerna har väl varit lite blandade, alltifrån höjande ögonbryn, rynkade pannor till guud, vad häftigt gör det. Några har frågat, varför jag just vill ha en Pippi tatuering. Då har jag svarat att min tatuering måste betyda något (för så ska man ju svara idag) och jag tycker verkligen att Pippi är en häftig tjej, hon representerar girl power för mig.

Pippi var min absoluta favorit i Astrid Lindgrens värld när jag växte upp, jag hade nog Pippis äventyrslust i mig, men också inslag av den något ängsliga och präktiga Annika. Nåja, den kluvenheten delade jag säkert med många andra barn, att vilja massa saker, men kanske inte våga fullt ut alla gånger. Pippi var ju aldrig rädd för någonting och det var väl bland annat därför hon var så omtyckt och beundrad.

För nåt år sedan letade jag febrilt efter en bra bild på Pippi, för hur Pippi ska se ut på min tatuering har jag klart för mig. Absolut inte den där nya Pippi, nä den går bort direkt, den första Pippi gillar jag inte heller utan det ska vara den där ”mellanPippi”. Ni som kan er Pippi vet vilken jag menar. Men jag hittade inte den ultimata bilden och idén om en Pippitatuering rann ut i sanden.

MEN……. så var jag på en föreläsning på Mälardalens Högskola för en tid sen. En helt fantastisk föreläsning under temat "Det sociala livets emotionella grunder - kan vi lära oss någonting av Pippi Långstrump” med professor Bengt Starrin. Denna Bengt bjöd på show, det var ingen traditionell föreläsning, utan vi fick sjunga och det spelades teater på scen. Aulan på högskolan var fylld och alla satt med ett leende på läpparna och även om budskapet var paketerat på ett humoristiskt och lättsamt sätt, så fanns det ett mycket tänkvärt och viktigt budskap.

Bengt pratade om emotioner i förhållande till vår kultur och hur vi har påverkats av de normer vi har i vårt samhälle. Att visa känslor är ju inte alltid tillåtet och passande i vår kultur, att bli väldigt arg bland andra människor är inte accepterat, inte heller att gråta offentligt. I vår kultur ska man visa upp lite lagom passande känslor, större känsloyttringar anses onormalt och opassande. Ska vi visa känslor på ett accepterat sätt får vi besöka idrottstävlingar eller rockkonserter, där å andra sidan lever vi ut känslor så det står härliga till, vi klär oss i favoritlagets dräkter och målar våra ansikten, sjunger och härjar.

Bengt var övertygad om att bland annat så kallade bokstavsdiagnoser till viss del kan ha sitt ursprung i att det ställs krav på barn framförallt i skolan att sitta stilla, vara tysta och koncentrerade, hade dessa barn levt i en kultur där andra normer gällt så hade problemet inte varit lika stort. Tänkvärt tycker jag.

Tillbaka till Pippi Långstrump, Bengt använde Pippi som exempel utifrån hur hon (ja egentligen är det ju såklart Astrid Lindgren) utmanade överheten under 40-talet när de första Pippiböckerna släpptes, genom sitt sätt att vara och ifrågasätta gällande normer. Pippi ansågs av etablissemanget som ja, rent av lite samhällsfarlig, en ledande psykiatriker menade på fullaste allvar att om barn fick läsa Pippi skulle de bli psykiskt sjuka och hamna på mentalsjukhus. Det var starka krafter som sågade Pippi längs med fotknölarna, däremot tog folket emot Pippi med öppna armar. Vad var det då som Pippi gjorde som ansågs så skrämmande och hotfullt.

I Pippis värld finns få regler för vad man får göra och hur man ska uppföra sig. Hon ifrågasätter på ett logiskt sätt de regler och normer som gäller och på grund av att det många gånger inte finns några logiska förklaringar till varför barn måste vänta till sist innan de får ta från kakfatet, så faller hela normen, det vill säga, eftersom normen inte vilar på någon logisk grund, blir den blottad lite som Kejsarens nya kläder. Så den ena normen/regeln efter den andra faller ihop och blottas av Pippis finurliga sätt, luriga frågor och galna upptåg.

Pippi ifrågasätter hur skolan fungerar, varför måste man kunna pluttifikationstabellen, att barn ska stå i skamvrån när de inte kan svara på frågor. Hon sover med fötterna på huvudkudden. Hon slänger upp mobbare i höga träd. Hon ger de gråtande tjuvarna guldpengar. Hon bryter mot sociala normer både uttalade och outtalade och de vuxna förfasas över denna skandalösa flickunge. Till råga på allt är hon ju inte ens söt.

Pippi månar om sina vänner och tar sig an orättvisor när hon springer på dem. Vissa gånger är hon både lite plump och otrevlig. Hon är full av upptåg och äventyr, har en stark tro på sig själv. Men samtidigt skymtar det ibland fram en sorgsenhet och ensamhet över Pippi. Pippi är nog världens starkaste tjej, men hon är inte perfekt och hon behöver också andra människor.

Så visst känns det självklart, att nu återigen sätta fart med min blivande Pippitatuering. Nu blir det till att leta upp det rätta Pippimotivet och bestämma mig för var hon ska få sin plats. Förhoppningsvis kan hon visas upp för allmänheten till sommaren.



Värt att veta om stadshusbloggens gästbloggare:

Namn: Lena Carlberg
Relation till bloggägaren: Jobbarkompis på Bou – bakom bardisken på Ölkultur ibland
Familj: liten men naggande god – en dotter på 18 år (och den vanliga tjocka släkten såklart)
Yrke: Personalkonsult
Älsklingsfärg: Lila
Ögonfärg: Grön
Hårfärg: Mörk
Längd: Jättelång
Vikt: okänd – äger ingen våg
Tycker om: Fred och människor som får mig att skratta och bli glad
Tycker illa om: Krig och för mycket allvarligheter
Är bra på: att bjuda på mig själv, håller alltid det jag lovat och är en ”människo” människa
Är inte så bra på: att hålla ordning, göra klart det jag påbörjat och att ha tålamod
Aktuellt just nu: Funderar på vad jag ska ge mig själv i julklapp

5 kommentarer:

infoufot lost in bloggspace sa...

Jag har också funderat på det där med bokstavsdiagnoser eftersom jag själv kan bli lite "speedad" och det hänt att jag fått frågan om vilken diagnos jag har så där lite på (halv)skämt...
KUL att ha dig här på Stadshusbloggen som gästbloggar. MVG-nivån på första inlägget kanske gör att du känner press... men gör inte det utan gör som Pippi - gör som du vill och hoppas det innebär fler spännande inlägg.
Tycker infoufot lost in space vars Lindgren favvofigur såklart är Karlsson på taket

Esset sa...

Helt klart godkänt inlägg! Kan nästan tro att den ordinarie bloggägaren vaknat till liv igen ;) Om du är osäker på var tatueringen ska sitta, så kan vi hjälpa dig på jobbet med att skissa upp förslag på olika platser på kroppen, så kan du få välja vad som blev bäst.;)

Lotta Larsson sa...

Lena, tatueringen måste väl vara upp och ner eftersom Pippi sover med fötterna på huvudkudden och så står hon gärna på huvudet.
Ett förslag från Pippi-Lotta

Fröken Isakson sa...

Låter som en trevlig gästbloggare :D

Anonym sa...

Vad roligt - att det är just du som är gästbloggaren!

Anne-Li