onsdag 5 augusti 2009

Hemsökt av hjärnspöken

Tänk att det är så svårt!

Att vara förälder.

Man vill inget hellre än att barnen ska växa upp och bli självständiga människor som på egen hand ger sig ut och upptäcker världen.

Tills den dagen de verkligen gör det.

Då hemsöks man helt plötsligt av elaksinnade hjärnspöken.

Åtminstone är det så för mig som hönsmamma.

Det är tur att även hönsmammor vänjer sig...eller utmattas kanske snarare... På fredag kommer sonen hem från sista lägret för denna sommar och under den gångna veckan har jag bara haft en liten mardröm, som egentligen inte ens handlade om sonen utan ett annat barn - nåväl som storhönsmamma har jag förstås alla världens barn under mina vingar...

I den här mardrömmen var det en pojke på sonens läger som flöt iväg på sin luftmadrass på den lilla ån som rinner fram utanför sovsalen. Säkert på förekommen anledning av att sonen just nu sover på en luftmadrass i en sal med en å utanför (eller vattenfyllt dike, kommer inte riktigt ihåg men det är lika bra att utgå ifrån det värsta - kanske var det Stilla havet). Pojken i drömmen tyckte bara att å-resan var kul, däremot försökte jag rädda honom - från vaddå och varför då?

Typiskt hönsmammebeteende alltså!

Exakt vad mina barn ska råka ut för är olika men allt som oftast så här oklart.

Kanske kan farorna vara dessa monster och vålnader som hjärnspökar den här lille killen:



P.S Och ni som inte är hönsmammor har säkert något annat problem :)

1 kommentar:

Esset sa...

Då kanske du kan visa mig lite medkänsla och empati nästa vecka, när jag helt i upplösningstillstånd återkommer från semestern. Kommande helg flyttar två av våra barn hemifrån....