lördag 23 maj 2009

Del två av tre

Jag har höga förväntningar på Jens Lapidus uppföljare "Aldrig fucka upp" då hans debutroman "Snabba cash" finns tämligen färskt i minnet. Och som vanligt, det är väl det som är problemet, förväntningarna.

Fast inte bara.

"Aldrig fucka upp" ska vara en "riktig bladvändare" enligt omdömet på omslaget lämnat av Stockholm City, vad nu det är. Själv tycker jag att det är alldeles för många blad att vända. Berättelsen är bitvis luddig och obegriplig - jag tappar fokus och undrar när Jens ska komma till saken.

Men det är bara bitvis. För det mesta är emellertid handlingen och framför allt språket så där bra som i "Snabba cash" - snabbt, smidigt och spännande.

Det som är riktigt störande, nåväl snarare sorgligt, är människosynen och framförallt kvinnosynen i boken. Det känns förvisso inte helt oväntat då människorna i boken framförallt lever i den så kallade "undre världen". Inte desto mindre påminns jag om den förnedrande kvinnoslavhandeln som finns här och nu. Precis som i boken Box 21 är det unga kvinnor från andra sidan Östersjön som kidnappats och lever under vidriga omständigheter i vårt land. Det är konstigt - bara några liter vatten mellan oss och ändå så olika förutsättningar i livet.

Sorgliga kvinno- och människoödén beskriver Jens också i legosoldat Niklas berättelse som är en av de tre huvudspåren i boken. Det gör ont i mig att tänka på hur mycket barn påverkas av och får lida av dumma vuxnas val.

Berättelsen och framförallt upplösningen känns oavslutad och jag förstår varför när jag läser recensionen av boken på Svenska dagbladets webbplats. Snabba cash och Aldrig fucka upp är delar av en triologi och då kan förstås inte berättelsen avslutas redan nu.

Betyg: tre bokmalar av fem möjliga. Trots medelgott betyg väntar jag med spänning på sista delen i triologin.

BokDirreN

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag gillade "Snabba cash" så den här måste jag nog läsa - kanske i hängmattan i sommar. När kommer trean ut?

AnnaPanna