onsdag 25 mars 2009

Om vikten av att få rätt

För ett par dagar sedan meddelande jag, som hårt slitande och duktig tjänsteman, några kollegor om en brist i ett system som jag stött på och som är vederbörandes ansvarsområde.

Bristen innebär att många medarbetare i organisationen inte kan rätta sig efter och genomföra ett ledningsbeslut.

Hade väl kanske inte väntat mig någon större hyllning, men kanske en liten minimal uppskattning.

Hade åtminstone inte väntat mig att värsta inbördeskriget skulle bryta ut och att jag, som oskyldig, skulle sitta som en levande måltavla i skottlinjen.

Nä, istället för att lösa problemet grävdes stridsyxor sedan stenåldern upp, oförrätter dammades av och prestigen blåstes upp till bristningsgränsen.

Jag har fått problemet tillbaka bollat till mig, från alla möjliga och omöjliga håll, med bland andra dessa medföljande ord:

"det borde vara en prioriterad fråga för xxx-enheten att lösa"
"det har jag sagt i 9 år nu"
"tala med yyy och be yyy att lägga en beställning till xxx-enheten"
"nu förstår du hur jag alltid har haft det"
"ställ frågan till xxx-enheten istället"

Ingen vill ta i frågan för att det är någon annans fel att den överhuvudtaget finns. "Problemets" långvariga existens kantras av offer, martyrer och en och en annan latmask. Och så har det alltid varit. Och så kommer det kanske också alltid att förbli.

För det viktigaste är inte att nutidslösa utan att få dåtidsrätt!

DirreVirreN

4 kommentarer:

Anonym sa...

Men jag tycker du är söt ändå!
Götilda

DirreVirren mitt i inbördeskriget sa...

Ja, det kanske är min uppgift i livet: att gå omkring och vara trevlig och snygg ;)

Anonym sa...

Jag tycker du löste situationen galant trots vattenhinder och historiska dueller. ;-)

AP

Anonym sa...

Hallå DirreVirren!

Du kan väl inte mena att de underlydande ej följer ledningens beslut. Kan det vara möjligt.

Anne-Li