onsdag 31 december 2008

Gott Nytt Bokår!

Jag önskar alla ett Gott Nytt Bokår med "DirreNs-2008-boklista":

Årets bästa: Flyga drake
Betyg: fem högt flygande drakar av fem möjliga.





Årets näst bästa: Tusen strålande solar
Betyg: fem stora strålande solar av fem möjliga.




Årets sämsta: Den svarta boken
Betyg: En sönderslagen finkelsmakande flaska genever, alltså en oljig, trögflytande och illasmakande sörja som man undrar varför någon överhuvudtaget kommit på idén att producera. Smakar detta inte illa nog så tänk på Beska droppar. Blä!

Årets onödigaste: Gunillas man försvann
Betyg: Boken får omdömet "Kan bli något" men då från en utkastnivå. Högsta betyg utdelas däremot till Gunillas vänner som verkat vara helt fantastiska - jisses, vilken kvinnokraft!



Årets läskigaste: Shadow man
Betyg: 5 mardrömmar av 5 möjliga. Läs den om du törs!





Årets mest underhållande: Underdog
Betyg: fyra fluortandssköljningar av fem möjliga. Fem tapperhetsmedaljer till huvudpersonens mamma som trots att hon är ensamstående förälder och underbetald industriarbetare aldrig tappar humöret, ger upp hoppet eller struntar i föräldraskapet.


Årets kurslitteratur: Ideologi och strategi
Omdöme: Ska enligt texten på baksidan vara "spännande som en deckare". Osäkert om den lever upp till det, men boken har i varje fall bilder. Dessutom innehåller den en redogörelse om lurifaxen Ingvar Karlssons trix för att få sin EU-vilja igen - det trodde man inte om Ingvar som ser så oskyldig och ofarlig ut.

Årets författarpar: Roslund och Hellström med:

och som får årets uppmaning: vässa pennnorna och skriv snart igen!

Gott Nytt Bokår - må 2009 bli ett enastående bokår även det!

BokmalsDirreN

måndag 29 december 2008

Gösta jönsar vidare


Oförtjänt dålig kritik har filmen "Vi hade i varje fall tur med vädret - igen" fått.

Förmodligen består Sveriges filmkritikerkår av en samling humorlösa tråkmånsar.

Filmen "Vi hade i varje fall tur med vädret - igen" går man inte på för att få uppleva en revolutionerande finkulturell filmupplevelse. Filmen "Vi hade i varje fall tur med vädret - igen" går man på för att få skratta.

Skratta det gjorde jag, sonen och mannen. Skrattade gjorde hela biosalongen som förresten var fullsatt. Det räcker med att höra Göstas gnälliga och lite sliriga röst för att börja garva.

Betyg: tre asgarv och en massa fnitter av fem skrattanfall möjliga. Vill du ha roligt i 1 timme och 35 minuter ska du se filmen.

FilmDirreN

Varning! En liten biomeny = en liten pop-corn och en liten dricka räcker bara genom reklamen OM du ätit spagetti och köttfärssås innan och OM du lagat maten själv. Så var det i varje fall för mig.

söndag 28 december 2008

Migrän ger städning

Hann inte mer än stiga upp, äta en liten ynklig macka och dricka två rejäla koppar kaffe då jag fick migrän.

Jädrans!

När värsta anfallet var över, synen tillbaka och bakfyllehuvudvärken började sätta in bestämde jag mig för att städa. Dagen var ju ändå förstörd.

Egentligen är det dottern, som mot betalning, veckostädar. Veckostädning innebär damning, dammsugning, skurning av badrum och torkning av golv varannan vecka. Eftersom dottern har flytt fältet till fjällen och lämnat ett oveckostädat hem bakom sig var det bara att ta fram dammsugaren och moppen.

Jag har idag lärt mig att i veckostädning ingår inte dammsugning bakom något. Inte i någon vecka bakom någonting överhuvudtaget. Jag har idag därför fyllt en dammsugarpåse med damm som funnits bakom sängar, soffor och databord.

Men vad kan man räkna med när man anlitar svart städhjälp.

I veckostädning ingår inte heller att städa sonen rum, det får han göra själv. Det gör han inte själv. För lite drygt en vecka sedan hotade jag honom med livstids halshuggning om han inte dammade och dammsög sitt rum.

Tänkte att jag skulle vara snäll och veckostäda sonens rum också då han är borta och spelar pingis hela dagen - som en liten glad överraskning. Tänkte att det kan inte vara någon större ansträngning med tanke på att han nyligen städat sitt rum ordentligt.

Sonen blev nog inte så rädd när jag hotade honom med den där halshuggningen. Han hade nämligen inte dammat någon yta högre upp än sin egen ögonhöjd, ungefär 1,50 m över havet. Han hade inte heller dammat bakom något. Han har ganska många saker på sitt rum med yta bakom.

Kanske har han haft dottern som städlärare.

Vad vet jag. Mer än att nu sitter jag här med ett städat hem och en bakfyllehuvudvärk orsakad av migrän.

Det blir bättre imorgon - då ska jag plugga.

StädDirreN

En liten dammsugare, som på bilden, hade varit gott till kaffet.

lördag 27 december 2008

Flugor vs himmelen

Jag grät ingen skvätt men frös rätt rejält i mina gympaskor då jag vinkade av min dotter på tågstationen idag. Någon idé att gråta över frusna fötter är det inte heller - det är bara att vänja sig.

11 dagar i tunna gympaskor oavsett väder! Har jag framför mig! Sen kommer mina vinterstövlar hem igen.

Fötterna fick det däremot varmt och gott på biblioteket, dit jag åkte direkt efter vinkningarna på centralen.

Snabbt som ögat hyrde jag filmen "Så som i himmelen" och lämnade tillbaka boken "Flugornas Herre".

Båda fanns som alternativ att studera ledarskapshandlingar och gruppbeteenden i som näst sista uppgift på kursen.

Boken "Flugornas Herre" valde jag först bara för att jag redan sett filmen "Så som i himmelen". Jag somnar i princip alltid när jag ser om en film. Enda undantaget är Shrek-filmerna som jag kan se hur många gånger som helst - jag gillar träsktroll!

Men "Flugornas Herre", seriöst, hur tänkte bästa Högskolan på Gotland där? Studera ledarskapshandlingar och gruppbeteenden i en församling barn mellan 6-12 år, som kraschat på en öde ö och som dessutom är hungriga redan på sidan 26?

Nej, imorgon ska jag ta tuffa tag med disciplinen och börja försöka ta mig igenom näst sista uppgiften.

Önska mig lycka till!

PlugghästDirreN

Från inbillning till allmänbildning?

Idag är en lika bra dag som någon annan att allmänbilda sig genom att ta reda på vad jag ska ha flickr.com till.

Ladda upp bilder.

Jaha.

Och?

Nu finns i varje fall några av mina husmorssemesterbilder där - till DirreNs flickr-sida.

Hade inbillat mig att det var något nytt. Något behövligt nytt. Något nyttigt nytt.

Kanske inbillade jag mig fel.

StadshusDirreN

Du som vet mer än jag om flickr får gärna kommentera detta inlägg och rekommendera mindre vetande StadshusDirrar hur de använda tidsenliga webbtjänster...eller vad det nu är.

Först till kvarn...

Hemma hos mig heter det inte "Först till kvarn får först mala" utan "Först till strumplådan får varma fötter".

Först till strumplådan är dottern som idag åker till Sälen för att stanna där i 11 dagar. 11 dagar - det är samma siffra som antal normallånga strumpor hon och jag har ihop, då inkluderat de tre par jag fick av henne på julafton. Kvar i den gemensamma strumplådan finns förvisso ett otal golfstrumpor, såna där med korta skaft.

Inte nog med att hon packat ner 11 par strumpor, hon har lånat mina vinterstövlar också. I och för sig innebär det att jag inte behöver några strumpor för i vad och varför ska jag gå ut när det är vinter ute och jag är utan vinterskor? Skulle det töa upp kan jag alltid ta på mig mina golfskor och ett par av mina golfstrumpor.

Ibland ångrar jag att jag inte köpte strumpor när jag ändå var nere på stan igår.

För det mesta ångrar jag att jag överhuvudtaget var på stan igår.

Det var en besvärlig upplevelse ur många dimensioner.

En annan besvärlig upplevelse blir att vinka av dottern vid tåget. Kanske gråter jag en liten skvätt. Jag kommer att sakna både henne och mina varma sköna strumpor!

StadshusDirreN

fredag 26 december 2008

Finanskris?

Sonen och jag var nere på stan för att handla:

1) långärmade t-shirts åt sonen
2) träningsväska åt sonen
3) vantar åt sonen och åt mig

När vi kom ner på stan pustade jag ut!

Det är ingen finanskris i vår kommun. Stan var fullbelamrad med penningstarka invånare, som trots att utgiftstunga julafton nyligen passerat, handlade både rea- och ickerea varor för fullt.

Folk var som tokiga och trängdes och levde rövare - allt för att få handla. Och mitt i allt det där stod sonen och jag som bara ville ha varsinna par med vantar och en liten enkel träningsväska (sonen konstaterade att han hade gott om kortärmade t-shirts och lite tjockare tröjor, varför långärmade t-shirts enkelt kunde strykas från inköpslistan).

Vi köpte snabbt varsinna par fleecevantar, likadana svarta och båda i storlek medium vilket är som gjort för att vi blanda ihop dem med varandras förstås, samt en träningsväska åt sonen. Sedan gick vi med bestämda steg till McDonalds, för trots att shoppingturen varit kortvarig hade hungern drabbat oss hårt.

På McDonalds var det inte heller någon finanskris. Det var däremot kaos.

Därför gick vi istället till Hemköp och köpte grillad kyckling och Brännhults nypressade clementinjuice. Sen gick vi hem.

Det var det bästa på hela dagen - att få gå hem.

Nu är det en stund sedan vi åt upp den grillade kycklingen och drack upp den relativt nypressade juicen.

Kanske är det finanskris här hemma. Nästa måltid blir nämligen "alternativa rätter" som det brukar stå på sonens skolmatsedel när barnen serveras en buffe bestående av veckan rester.

De "alternativa rätter" som serveras ikväll består av risgrynsgröt, tortellini, potatisgratäng och köttbullar. Själv skulle jag vilja ha ett alternativ till de alternativa rätterna.

Alternativet skulle kunna vara att jag börjar mitt "nya liv" redan idag (ett nytt liv ska man enligt tradition börja på nyårsdagen).

Jag hoppar helt enkelt på flygvärdinnedieten som innebär att jag till middag ska äta en halv grapefrukt som sköljs ned med två glas rödvin.

Till det utbringar jag en skål för den snabbt övergående finanskrisen!

JulDirreN

torsdag 25 december 2008

"Hua för en julafton"

Stillsamt, med några intressanta och ett och annat obegripligt inslag, firades julafton.

Familjen var hembjudna till min mor och far liksom svärmor och svärfar. Glögg skulle drickas, kråset skulle smörjas och tonåringarna skulle öppna mest platta paket...eller kuvert då.
Och så blev det då äntligen mat. Massor av mat.

Svärmor satt och tittade på den oöppnade OP-flaskan, för det ska ju drickas nubbe till sillen såklart. Plötsligt säger hon, så där obegripligt och mystiskt som bara svärmor kan:

- Det här har jag aldrig druckit förut och det smakade ju faktiskt riktigt gott.

OP-flasken var fortfarande oöppnad.

Till sillen skulle det emellertid snart nog skålas. Och sjungas nubbevisa, enligt påstridiga barn. Vår kamrat P. har i alla tider sjungit nubbevisa - både till och utan själva nubben. Förmodligen är han också upphovsman till "Hua för en julafton" som jag och mina barn nu framför vid julbordet:

"Hua för en julafton
hua för en jul
ungarna sket i våffeljärnet
och klämde åt"

Barnens mormor börjar prata om Christina Schollin (?). En bekants bekants bekants avlägsna släktings bekants bekant var på samma resa som Christina Schollin och Christina Schollins man. Christina Schollin var inte alls trevlig utan rent av riktigt otrevlig.

- Ja, säger svärmor och nu är det en sådan där mystisk klurighet på gång igen.

- Det märks ju på henne, svarar svärmor när mor min just har konstaterat att Christina Schollin inte är särskilt trevlig. Och fortsätter:

- Hon som verkar så snäll.

Och så firades ännu en jul - en fridefull jul.

God fortsättning på er alla tomtenissar där ute.

JulDirreN

Bilden är tagen från mina föräldrars fönster.

onsdag 24 december 2008

Fulaste granen någonsin

Det blev en julgran - den fulaste granen någonsin, enligt dottern.

Under "fulaste-granen-någonsin" ligger ett litet ensamt paket.

Det är till mig. Från dottern.

Och jag är ganska säker på vad som är i.

Snart åker vi till mor och far och äter mat. Istället för julblomma har jag köpt en varsin pocketbok till dem. Det är ofarligt att avslöja vilka, för de läser inte min blogg. De har högre läskrav än så ;)

Till far har jag köpt Fladermusmannen av norska författaren Jo Nesbo. Mor får En röd liten fågel i juletid av Fannie Flagg. Om de inte blir nöjda kan de byta med varandra eller annars kan de ha dem ihop.

Har jag tur får jag låna dem när de är utlästa.

Då ska jag lägga dem på hyllan vid min säng där jag har "att-läsa-böcker-när-organisationskursen-är-klar".

Den bokhögen innehåller redan ganska många böcker, men till "att-läsa-böckerna" kan man inte riktigt räkna med "Golfvett för roligare golf" och "Golf - experterns bästa råd och tips" av Nick Wright som också finns i högen.

De böckerna har jag redan läst, vissa delar mååånga gånger. De finns mest där om jag skulle ha en golfdröm och vakna upp och behöva slå upp exempelvis när det är fri dropp eller hur man räknar poängbogey.

God Jul önskar JulDirreN

måndag 22 december 2008

En klapp till mig

- Får du några julklappar i år då tror du? frågar jobbarkompisen när vi sitter vid fikabordet och hånflinar samtidigt elakt.

Jag blänger på vederbörande och svarar iskallt:

- Nej, jag har inte varit snäll - i år heller. Och med tanke på tonen i ditt senaste uttalande kommer du knappast att kunna nominera mig för julklappar till nästa år heller, tänker jag hämndlystet.

Jag får inte särskilt många julklappar, om ens någon. Dottern har köpt ett paket och jag vet exakt vad det är i det med tanke på att hon och jag delar strumpor numera. För övrigt är det soprent av paket adresserade till mig under julgranen. Tomten tar en rejäl omväg när han ser mig helt enkelt.

Ett par timmar efter fikbordsdialogen träffar jag en kamrat för lunch...som, hör och häpna...har en julklapp till mig. Jag blir så glad att jag genast sliter upp den - inget vänta till julafton här inte.

Så tji på er - ni som inte trodde att jag varit snäll i år!

JulklappsDirreN

På bilden ser ni min julklapp i paket och ur paket. Ett ljus i mörkret - precis som jag ;)

torsdag 18 december 2008

Fridfull jul

Vi önskar dig en fridfull jul med god mat, dryck och vila

och att du slipper fram och tillbaka i landet ila.

Bojkotta alla måsten/krav och njut av en bok.

Det kan vi lova gör dig både lugn och klok.

God jul alla läsare önskar Stadshusbloggen!

onsdag 17 december 2008

Tagga upp dig på stadshuset

Idag har jag nästan lärt mig något nytt!

Tagg är visst ett begrepp i mobilvärlden. Det är en symbol som likt en streckkod innehåller information. Till skillnad från streckkoden är den enkel att läsa för kameror som finns i mobiltelefoner.

Och? undrar du.

Det undrar egentligen jag också men kan utläsa av aftonbladet. se följande:
"De fungerar som länkar mellan den vanliga världen och den digitala. Du kan tex automatiskt surfa in på en sajt på mobilt internet att titta på en filmtrailer."

Du kan alltså göra en tagg av exempelvis din blogg - det gör du på http://www.beetagg.se/. Sen kan du trycka taggen på alla din tröjor (!), gå ut på stan och låta din tagg bli mobilkamerafotad och sedan får du jääätttemånga besökare på din blogg. På något digitalt mystiskt mobilsätt "skickar" den fotade taggen mobiltelefon till taggens webbadress.

Och? fortsätter du. Vad har jag för nytta av det här då?

Det undrar jag också.

aftonbladet.se menar att det bara är fantasin som begränsar vad taggsen kan användas till och hänvisar till det taggkrig som pågår i Spanien.

Vad bra - då vet jag! Taggkrig är självfallet ett exempel på något jag kommer att ha jääätttemycket nytta av.

TaggDirreN

tisdag 16 december 2008

G+

Det kan inte bli värre!

Så summerade jag veckans första dag.

Alfons faster säger till Alfons och hans pappa, när det klagar på att de har tråkigt, att "man måste ha tråkigt också för att kunna veta när man har roligt". Kanske är det en variant på "det måste bli sämre innan det blir bättre". Vem som säger det sistnämnda vet jag inte - men jag är ganska säker på att det är ett etablerat ordspråk, någonstans...

Tisdagen kom och med den betyget på den uppgift som jag ångestfyllt slet med mest hela söndagen (fast det värsta var nog ändå matbristen!). Jag fick ett G+ på min inlämningsuppgift, vilket gav ny och behövlig energi som jag tänker använda för att ta itur med nästsista uppgiften på kursen.

Den inleds med ett biblioteksbesök redan imorgon, då jag ska tvinga ner någon stackars bibliotikarie till Magasinet där det, enligt bibliotekskatalogen, finns 5 exemplar av "Flugornas Herre", varav ett som jag ska låna för kunna läsa och analysera gruppbeteenden.

Det har jag HELA JULEN PÅ MIG att göra. Tack snälla högskolan på Gotland för det!

Jaha, vad är då slutsatsen? Eftersom ångest gav G+ kan "värsta-dagen" också så småningom leda till något bra.

PositivitetsDirreN

Första bilden = Alfons som ser ut som jag kände mig igår.

Andra bilden = en bokhylla i Magasinet på bibblos - där någonstans står "Flugornas Herre" och väntar på att bli läst av mig.

söndag 14 december 2008

Nu börjar jag tröttna

Uppgift fyra av sex på min kurs ska in på torsdag. Idag är således dagen att ta itur med den - all litteratur är läst - nu ska den bara redogöras tillsammans med egna slutsatser och reflektioner.

Suck - jag börjar tröttna på det här ... det är förvisso kul att plugga ... men det tar ju så jädra mycket tid och jag vet inte om jag har några fler egna slutsatser och reflektioner att komma med - de har nog tagit slut. Det känns emellertid värdelöst att ge upp när över halva kursen är gjord, det är bara att försöka hitta trix att komma igenom dagen.

Trick ett är att göra en paus efter att varje delmoment på uppgiften är gjord - det har jag gjort - jag har belönat mig själv med att titta på musikvideon på youtube. Det var ingen jättebra idé för sedan delmoment ett har jag haft Coldplays Viva la Vida som ständig ljudvåg i huvudet.



Som visuellt komplement har jag haft videobilder av sångaren Chris Martin, vilket gjort det ännu svårt att hålla fokus på kursuppgiften. Det visuella komplementet har nämligen bidragit till att jag haft lust att studsa omkring och fåna mig som Chris gör ungefär 1,38 och 2,52 in på videon istället för att organisationspm:a. Och det är nog inte alls någon bra idé för en som i fredags gick på fest i pyjamas - tonar jag inte ner mig kanske jag blir inlåst på sluten avdelning.

Trick två var att belöna mig med något ätbart. Det kan jag glömma sedan sambon tog över ansvaret för köket - det finns ju aldrig något att äta. Till lunch åt jag två kokta ägg och tre plättar med jordgubbssylt. Däremellan har jag knaprat i mig en halv burk pepparkakor - nu har jag mest ont i magen.

Nej, när den här kursen är över ska jag upphäva vår överenskommelse och ta tillbaka makten över åtminstone livsmedelsinköpen. Mätt och belåten ska jag sedan bara sitta och vänta på att gräsmattan tinar upp så att jag kan börja golfa igen.

Trött-på-plugget-DirreN

Två rejäla kontraster

Malvas medlemmar lyckades då äntligen att få till en träff, om än med decimerad medlemsskara, hemma hos AnnaPanna. På dagordningen var, förutom att som vanligt äta god mat och dricka gott vin, att diskutera de nu två senaste odiskuterade böckerna, vilka visade sig vara varandras totala kontraster.

Flyga drake av Khaled Hosseini är en gripande roman som handlar om vänskap och svek. Den berättar också om Afghanistans historia från ett vackert och tämligen välmående land till det ödelagda land det är idag. Samtliga Malvor tycker att boken var mycket bra; den berör och ger perpektiv på tillvaron - så annorlunda det kan vara beroende på vart man är född och vilka otroliga möjligheter vi har som vi bara tar för givna. Boken väcker många tankar och känslor; en Malva funderar på vad det är som driver Talibanerna och vill veta mer; undertecknad har svårt att ta sig igenom de sista sidorna av boken på grund av tårfloder - jag klarar inte av att läsa om barn som far illa - trots det är det första gången en bok berör så mycket att jag gråter mig igenom den.

Betyg: fem högt flygande drakar av fem möjliga. Läs den även om du är känslig!

David Eberhard är överläkare i psykiatri och har skrivit Malvas nästlästa bok "I trygghetsnarkomanerans land". David menar att vi i Sverige har ett överdrivet behov av trygghet och kontroll av alla möjliga och omöjliga faror, vilket gör oss i praktiken bara allt räddare och snart helt livsoförmögna. Han menar att när vi växer upp och lever i en miljö där även ofarliga ting "görs" farliga nedrustas vår förmåga att tåla motgångar, vilket i sin tur gör att vår livskvalité försämras: alla människor kommer att möta motgångar och utsättas för "läskigheter" - det gäller att hitta sätt att hantera detta och det gör man genom att gradvis lära sig leva med livet.

Malvorna är inte lika imponerade av denna bok - vi håller med David i många av hans teorier, dock inte i alla. Vi tycker samtliga att karln gott kunde ha kommit fram till sina slutsatser på rätt många färre sidor. Han rapar om och vi blir uttråkade.

Betyg: ett halkskydd, en cykelhjälm och ett överfallslarm av fem möjliga säkerhetsåtgärder. Boken är värd att läsa - tips är att strunta i maratonläsningen och ta ett kapitel lite nu och då istället.

BokmalsDirreN

torsdag 11 december 2008

Vad är kultur?

Med anledning av att jag deltagit i en information om förslaget till ny gymnasieskola har idag två tankar snurrat runt i mitt, annars ganska tomma, huvud.

Först och högst väsentligast: vad är kultur? Vissa källor påstår att kultur är bild, formgivning, teater, dans och musik. Definitionen på kultur skulle kunna vara själva skapandet. Jaha!

Fundera på ordet en stund - kul tur. Har du tur en stund har du kul. En kul tur. Är kultur något som förenar många människor? Ja, det är det när vi snackar kulturkrockar för då innebär begreppet något vidare - mellan hela nationer och då ingår alla i någon slags kultur. Bild, teater, dans och musik förenar också många människor - Kent konserten i februari var slutsåld nästan innan försäljningen av biljetter startade. Definitivt en kulturupplevelse.

Helt säkert kan man gå på någon obegriplig utställning på något udda museum och även kalla det kultur. Huruvida det förenar många människor är oklart men osannolikt. Det är finkultur och en genre för sig.

Nu kommer vi till det svåra: idrott - är inte det kultur om något?!

Nja, inte i förslaget till ny gymnasieskola där förvisso ett studieförberedande program har arbetsnamnet typ "Programmet för Estetik och Humaniora". Det förstår jag också att idrott inte ingår som del av estetik och humaniora. Det som störde mig var emellertid alla smala programinriktningar som man anser är berättigade, vilka förslagsvis kommer att vara språk, kultur, dans, teater, musik, bild och formgivning.

Var är idrotten?

Idrott om något är både skapande och gemenskap - finns det något som förenar människor världen över mer än idrott? Det framtida tänka "kulturprogrammet", som mycket motsvarar dagens estetiska program, har inte för avsikt att producera någon större antal varesig Cullenbergare eller Persbrantare - programmet är studieförberedande och kulturinslagen är mest en bonus. Jag tycker att alla idrottintresserade ungdomar ska få samma chans att bonusutöva sin skapande verksamhet på studietid.

Förslag till regeringen: döp programmet till Kultur och Humaniora och lägg till inriktning idrott för idrott är kultur! Så det så!

KulturDirreN

Den andra tanken då - var tog den vägen? Jo, förslaget till ny gymnasieskola innebär inskränkt valfrihet - intressant med tanke på att förslaget läggs fram av alliansen. Läs mer om förslaget på regeringens webbplats.

onsdag 10 december 2008

Split vision

Vilken vecka! Å det har bara gått tre dagar ännu.

Den började med att jag slogs av insikten att jag INTE alls var klar med julklappsbestyret - kusinen kommer på kommunbesök på lördag och ska självklart ha en julklapp. Vad hittar man då på till en 2,5 åring som har allt? Bara att bege sig till närmaste leksaksaffär för att planlöst, och efter en stund även håglöst, gå omkring - tills jag såg den: xylofonen. Ett stort flin spred sig i mitt ansikte, vilket var resultatet av den visuella bild som helt tog över min hjärna av en 1,5 åring som outtröttligt slår på xylofonen medan min bror sakta men helt säkert drivs mot psykbryt...he he...den ska jag ha!

Det finns ju något som heter "skratta bäst som skratta sist" och "somliga straffar Gud med detsamma", vilket var exakt vad som hände mig när jag något senare talade med kusinens farmor, tillika min mor, och som informerade mig om att kusinen redan har två (2) xylofoner. Det kan i och för sig förklara varför min bror är en aning lomhörd men i övrigt innebar den informationen bara att jag snällt fick traska ner till leksaksaffären ännu en gång nu inte bara för att köpa en julklapp utan också för att krångla med att lämna tillbaka en.

Blev inte gladare av informationen efter sonens läkarbesök. Födoämnesallergi och astma förorsakar sannolikt att sonen håller sig på nedre delen, och ibland även under den normala viktkurvan för sonens ålder och längd. Sonens läkare har alltid tittat misstänkt på mig när hon konstaterat detta ungefär som hon tänker "den där feta morsan äter förmodligen upp all mat för den där stackars smala pojken" typ. Jag anser att jag fick min teori bekräftad på förra årets läkarbesök då hon rent ut kommenterade min vikt:

- Jag tror att mamma har gått ner ett par kilo sedan sist. Och sonens viktkurva har gått upp en aning, ser man på.

Nu fanns det fler anledningar än läkarens blickar och kommentarer som gjorde att jag överlät årets läkarbesök till fadern. Resultatet av besöket är inte desto mindre nedslående: sonens viktkurva dippar igen - vad fan ska man göra? Vi äter bara riktigt fet mat hemma, vilket ger avtryck på min viktkurva som nu håller på att slå all-time-high - och sonen äter dessutom minst två middagar varje kväll - många gånger ryker morgondagens matlåda redan innan det hunnit bli en morgondag. Min slutsats är att vi måste besöka en annan slags läkare för att hitta en bättre metod, varför jag påbörjat uppraggning av läkare med antroposofisk inriktning.

Fredag - julfest på temat maffia. Eftersom min kära sambo har ett osamarbetsvilligt förhållningssätt till mina utstyrselidéer har jag varit tvungen att byta flera gånger - han tycker att jag överarbetar och hittar på långsökta lösningar som är orealistiska just eftersom hans arbetsinsats krävs för att genomföra dem. Veckan har därför innehållit mer stillsamt fixeri till julfesten - fest måste man alltid fokusera nogsamt på med eller utan samarbetsvilliga familjemedlemmar.

Veckans slutsats: ska man klara av att vara Dirre måste man helt klart vara begåvad med split vision!

DirreVirreN

söndag 7 december 2008

Perspektivväxlingar ska skapa klarhet

Världen är idag både komplex och turbulent. Därför menar författarna Bolman och Deal, som skrivit boken "Nya perspektiv på organisation och ledarskap" att vi behöver använda oss av flera perspektiv när vi betraktar en organisation för att få en mer fullständig bild av den och för att förstå vad som går fel och vad vi kan göra åt saken. Boken ingår som kurslitteratur i kursen Ledarskap och organisation som nu går in på halvtid.

Boken är en tegelsten på 512 tätt skriva sidor. Bokens fördel är att författarna använt rätt många sidor till konkreta exempel för att förklara de abstrakta teorier - det gillar jag.

Har jag lärt mig något då?

Nja, känner väl snarast att det är i princip omöjligt att få till en fungerande organisation efter att jag läst boken. Det är förmodligen problemet med den. Att den inte tar upp tillräckligt många goda exempel. Författarna borde också vara uppmärksamma på att de snöar in en aning på olika slags flygrelaterade organisationer, det blir tjatigt, bättre variation på exempel efterlyses.

Betyg: två perspektiv av fyra möjliga. Boken är inte alls dålig men kan helt klart komma till saken på bra mycket färre sidor utan att för den delen skära ner på exempel.

PlugghästDirreN

lördag 6 december 2008

Dissad Dirre kommer igen

Onsdagkväll - jag sitter vid datorn och skriver på min inlämningsuppgift.

Det ringer på dörren - det är grannen.

Han undrar om barnen vill vara med i en Luciakör nästa lördag.

De vill de inte! Han använder bästa övertalningsargumenten. De är lika envist säkra för det.

Jag går ner och meddelar att:

-Jag är gärna med! Sjunger lika bra i kör som som solist. Har körerfarenhet också. (Hum, sådär lagom sant.)

- Det får du inte, svarar otacksamma grannen.

- Varför inte det, fortsätter jag. Jag både sjunger bra och är snygg! (Hum, det sista sådär lagom sant, men försöka duger - han är runt 40 och kanske synsvag han också.)

- Du är för gammal, svarar den nu ytterst otacksamma grannen.

För gammal? Runt Lucia diskrimineras både 15-åriga killar och medelålders kvinnor - är det dags att avskaffa den här traditionen. Börjar kännas omodern.

Dottern räddar upp situationen genom att anmäla sig - inser att platserna i de här Luciakörerna både är attraktiva och få och om ett par år inte tillgängliga alls. Klok dotter, måste vara morsarvet, förresten.

Att deppa är emellertid inte ett alternativ för mig - jag kommer igen.

Till nästa år funderar jag på om jag ska dra ihop ett gäng med halvgamla tanter och helunga tonårsgrabbar till ett Luciatåg helt rätt i samtiden.

LuciaDirreN

onsdag 3 december 2008

Gör ditt eget Idol

Gårdagens nyhet var väntans tider och bristande demokrati på svenska skolor.

Efter att ha genomlevt dagen och scannat aftonbladet.se kan jag utlysa dagens nyheter:

1) Direktörstjänst vakant sedan 12.35 idag
2) Utröstningstävlingen "Bonde söker fru" är fylld av tårfyllda deltagare. Dessutom äger en av bönderna en hästgård.
3) Minst två av Idol-deltagarna får det svettigt på fredag (de är tre kvar och en röstas ut varje fredag - de där aftonbladarna är ena rackare på enkelsiffrig matematik!)

Kombinationen hästgård och Idol påminner mig om ny kunskap inhämtad i helgen. På fullaste allvar finns det en tävling som heter HorseIdol. Den går ut på att ridskolor, ridklubbar och ridanläggningar ska använda sina kreativa hästtalanger i syfte att vinna ett uppträdande i Globen under kommande Stockholm International Horse Show.

Hum - hur får vi då dagens samlade nyheter att höra ihop? För så här viktiga världsnyheter måste väl ändå höra ihop?!

Ett direktörs-Idol såklart!

Börja med att ha en rikstäckande dirre-audition. Juryn, som består av en cool kille från Manpower som har massor av halsband och som är bekant med alla direktörsfacktermer, en kvinna med mångårig tjänstgöring på arbetsförmedlingen samt en plastikopererad man med flera direktörsår på nacken, åker land och rike runt för att ge alla Dirre-aspiranter några minuter på sig att att bevisa att de kan gå på möte, läsa in handlingar och knappa i bokningar i sina mobilkalendrar utan att svära. De som klarar detta får komma på slutaudition.

På slutaudition blir det tufft. Nu ska dirre-aspiranterna gå på finare middag och inte bara veta vilka bestick som ska användas till vilken maträtt, de ska också kunna hålla tacktal och låta bli att dricka för mycket alkhol och gör det ändå det ska de låta bli att säga en massa "sanningar" åt de andra dirre-aspiranterna och framförallt åt juryn. Det här är ett klassiskt delmoment där många riskerar att åka ut!

Efter detta har vi sållat ut agnarna från vetet och har kvar en handfull aspiranter som går vidare till själva tävlingen som innehåller moment som att komma överens med styrelser, fackliga representanter och ta emot utlänska delegationer utan att kulturkrocka sig allt för mycket. Dessutom ingår traditionella kontorstävlingsuppgifter som att knappa på datorn och prata riktigt länge i telefonen utan att bli röd om öronen. Deltävlingarna avgörs alltid av att de anställda får smsrösta på sin favorit, vilken ger bra klirr i kassan till vinnarens framtida representationskonto.

Simsalabim - en helt tidsenlig direktörsrekrytering!

IdolDirreN

Bilden på hästarna som står på Idol-rad kommer från Äpplerums lantgård. Bilder på dirre-aspiranter under deltävlingsmomentet "knappa på datorn" är lånad av barometern.se

tisdag 2 december 2008

I väntan på Godot - varför då?

Jag har senaste tiden slagits av all denna vänta som jag förväntas göra. I alla möjliga sammanhang ska jag och ibland medkamrater vänta in en massa rätta tillfällen beroende av ibland begripliga men tämligen ofta obegripliga påverkande parametrar.

Jag är skittrött på att vänta - jag kommer att ruttnar bort!

Att vänta är för övrigt inget som rektorn på Södra skolan i Motala ägnar sig åt. Av någon meningslös anledning tillåter hon inte Freddy i 9D att bli årets Lucia trots att grabben röstats fram på ett helt demokratiska sätt. Årets elevinflytandefråga som sköttes helt enligt Saddams diktaturkoncept.

Eleverna vill ha Freddy som Lucia -de struntar i om han är kille eller tjej - eller snarare: de vill nog ha en kille som Lucia för de tycker att det är en kul grej. Om man nu kan roa eleverna på ett så himla enkelt sätt som att låta årets Lucia heta Freddy - varför inte?! Vad är det otroligt stora hindret?

En av mina kloka arbetskamrater brukar säga att man ska välja sina strider - är den här striden värd valet - eller är det frågor på den här nivån som man orkar strida om på Södra skolan i Motala.

Nej, låt inte Freddy vänta på att få vara Lucia utan full fart framåt innan Luciadagen ruttnar bort!

OtålighetsDirreN

Den fina bilden som visar hur det går om man sitter och väntar för mycket har jag lånat från forum.studio.se

måndag 1 december 2008

Då var det dags igen

Julhetsen är här! Vansinniga 23 dagar framför oss att stressa runt och irra omkring på för att förbereda julfirandet - för att fira... ja, vaddå?

Googla på "Varför firar vi jul" så får du veta att Jesu födelse är händelsen som står i julcentrum.
En och en annan googlad sida vill istället lyfta fram julens hednisk rötter, vilket bland annat ska förklara varför vi släpar in barrande granar i våra hem mitt i december. Nu är ju som bekant svenska folket varken särskilt aktivt kristna eller hedniska. Ett svar på varför-firar-vi-jul-frågan som är mer troligt är att vi behöver en längre sammanhängande ledighet så här i värsta mörkret samt att vi anser att alla tillfällen att ordna fest ska och bör tas tillvara.

Tänk om vi kunde hålla det på den nivån istället för att springa omkring som galningar för att köpa onödiga saker till varandra, pynta hemmet med en massa grejor som samlar damm och som snart ändå ska tas bort samt laga otroliga mängder mat som vi sedan äter i kopiösa mängder under sådär två veckor och som kommer att resultera i att riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar ökar avsevärt.

Istället skulle vi kunna fira att vi behöver vila genom att ta det lungt - extra lungt - och ordna ett par enkla fester.

Vad gäller julhesten tänker jag göra som vanligt och lägga julribban på miniminivå vilket innebär två säkrade julaktiviteter. Barnens julklappar består nu på deras egna begäran av kontanter - det är julstöket prio ett. Och öppna plånboken kan jag ju som tonårsförälder så det var lättfixat. Julpyssel nummer två innebär att ställa fram ett par adventsljusstakar i fönstrena mest för att inte helt avvika från svensk standard och bostadsområdets norm. Möjligen kan också de hedniska instinkterna komma fram och därför den där julgranen åka in. Fix och färdigt - nu är det bara att börja fira.

Väl framme på självaste julhelgen tar jag ut rejält med ledighet och umgås med släkt och vänner under lugna förhållanden där julmaten, som är färdiglagad och uthämtad från bästa ICA-affären, förekommer i mycket måttliga mängder.

God Jul!

JulDirreN