onsdag 10 december 2008

Split vision

Vilken vecka! Å det har bara gått tre dagar ännu.

Den började med att jag slogs av insikten att jag INTE alls var klar med julklappsbestyret - kusinen kommer på kommunbesök på lördag och ska självklart ha en julklapp. Vad hittar man då på till en 2,5 åring som har allt? Bara att bege sig till närmaste leksaksaffär för att planlöst, och efter en stund även håglöst, gå omkring - tills jag såg den: xylofonen. Ett stort flin spred sig i mitt ansikte, vilket var resultatet av den visuella bild som helt tog över min hjärna av en 1,5 åring som outtröttligt slår på xylofonen medan min bror sakta men helt säkert drivs mot psykbryt...he he...den ska jag ha!

Det finns ju något som heter "skratta bäst som skratta sist" och "somliga straffar Gud med detsamma", vilket var exakt vad som hände mig när jag något senare talade med kusinens farmor, tillika min mor, och som informerade mig om att kusinen redan har två (2) xylofoner. Det kan i och för sig förklara varför min bror är en aning lomhörd men i övrigt innebar den informationen bara att jag snällt fick traska ner till leksaksaffären ännu en gång nu inte bara för att köpa en julklapp utan också för att krångla med att lämna tillbaka en.

Blev inte gladare av informationen efter sonens läkarbesök. Födoämnesallergi och astma förorsakar sannolikt att sonen håller sig på nedre delen, och ibland även under den normala viktkurvan för sonens ålder och längd. Sonens läkare har alltid tittat misstänkt på mig när hon konstaterat detta ungefär som hon tänker "den där feta morsan äter förmodligen upp all mat för den där stackars smala pojken" typ. Jag anser att jag fick min teori bekräftad på förra årets läkarbesök då hon rent ut kommenterade min vikt:

- Jag tror att mamma har gått ner ett par kilo sedan sist. Och sonens viktkurva har gått upp en aning, ser man på.

Nu fanns det fler anledningar än läkarens blickar och kommentarer som gjorde att jag överlät årets läkarbesök till fadern. Resultatet av besöket är inte desto mindre nedslående: sonens viktkurva dippar igen - vad fan ska man göra? Vi äter bara riktigt fet mat hemma, vilket ger avtryck på min viktkurva som nu håller på att slå all-time-high - och sonen äter dessutom minst två middagar varje kväll - många gånger ryker morgondagens matlåda redan innan det hunnit bli en morgondag. Min slutsats är att vi måste besöka en annan slags läkare för att hitta en bättre metod, varför jag påbörjat uppraggning av läkare med antroposofisk inriktning.

Fredag - julfest på temat maffia. Eftersom min kära sambo har ett osamarbetsvilligt förhållningssätt till mina utstyrselidéer har jag varit tvungen att byta flera gånger - han tycker att jag överarbetar och hittar på långsökta lösningar som är orealistiska just eftersom hans arbetsinsats krävs för att genomföra dem. Veckan har därför innehållit mer stillsamt fixeri till julfesten - fest måste man alltid fokusera nogsamt på med eller utan samarbetsvilliga familjemedlemmar.

Veckans slutsats: ska man klara av att vara Dirre måste man helt klart vara begåvad med split vision!

DirreVirreN

Inga kommentarer: