fredag 4 april 2008

Folkomrösningar och familjeråd

Det finns en del likheter mellan folkomrösningar och familjeråd = de kan vara av karaktär rådgivande eller beslutande.

I Sverige har vi haft sex folkomrösningar; förbundsomrösningen 1922, trafikomrösningen 1955, ATP-omröstningen 1957, kärnkraftsomröstningen 1980, EU-omrösningen 1994 och euron som valuta 2003. Samtliga av karaktär rådgivande. Om det är bra att ha folkomrösningen eller inte är omtvistat, såklart.

Rent generellt sett är folkomrösningar en stategi för "potentiella förlorare". Det är en av likheterna med familjeråden - tror jag. I familjen sitter föräldrarna på enormt mycket makt och barnen är ofta i "potentiella-förlorar-läge". Tips till alla barn är alltså att få familjen att gå med på att låta familjeråden vara av beslutande karaktär. Då finns mycket att vinna, om det finns lika många eller fler barn än föräldrar i familjen vill säga. Men, som ni vet, barn väljer ju inte sina föräldrar - i det läge snackar vi mer diktaturstuket.

Men visst är det väl tilltalande med direktdemokrati i form av folkomrösningar? Det är mitt första intryck. Efter att ha läst kapitel 5 "Folkomröstningar" ser jag också problemen: två folkviljor ställs mot varandra. Vi - folket - har ju redan valt ut en massa folk som ska representera vår vilja - duger inte det?

Som alltid (ojdå, är det dags för som-alltid-uttalanden redan efter ett par dagars pluggande) är statsvetenskapliska begrepp komplexa. Det finns inga givna svar.

När det gäller familjeråd har vi just nu en liten diskussion om möjligheten att skaffa hund. Viljor och åsikter står mot varandra. Insikter och känslor kämpar parallellt. För- och nackdelar ventileras. Realiteter och hypoteser jämförs. Hur blir det då? Det är ett svårt läge med två allergiker tillika hundvänner i familjen. Just nu har vi en bra lösning som avlösarfamilj till en liten söt jycke. Vi börjar med det.

PlugghästDirreN

Inga kommentarer: