torsdag 25 januari 2007

Dagens fundering

Ofta möts man av kommentarer som "det där är en akademisk fråga" eller "det där är ett akademiskt problem". Jag funderar verkligen på vad som menas med sådana påpekanden. Om man nu anställer akademiker vill man inte ta tillvara på deras kompetens att t.ex. lösa problem på ett systematiskt tillvägagångssätt eller att kunna problematisera ett bekymmer så att man kan finna det bästa lösningen på både kort och lång sikt för verksamheten? Kanske är man i den villfarelsen att "akademiskt tänkande" och pragmatism inte går hand i hand. Synd om det är så.

När jag skrev min examensuppsats sa min handledare vid upprepade gånger att jag behövde höja abstraktionsnivån på mitt arbete. Jag kan fortfarande se honom framför mig, liknande Doktor Baltazar men glasögonen långt nere på näsan och nasalt väsa "bra så långt, men du måste höja abstraktionsnivån". Då funderade jag vad han menade mer konkret och hur jag skulle få till det. När jag nu tittar igenom min uppsats kan jag konstatera att jag lyckades höja abstraktionsnivån. Jag blir nästan lite förundrad över att det är jag som producerat dokumentet.

Hur som helst tror jag att Doktor Baltazar skulle trilla av stolen om han visste att hans elever skulle bemötas med orden " det där är en akademisk fråga" när de väl kom ut i arbetslivet och försökte använda sina akademiska färdigheter...

Junior A

1 kommentar:

M som i Malva sa...

Det är inte bara akademiskt att lösa ett problem på ett systematiskt sätt - det är också effektivt: kostnadseffektivt. Man kan inte driva en kostnadseffektiv verksamhet med nödlösningar och en kostnadseffektiv och bra verksamhet vill vi väl alla vara med och driva?!